Bodelning och arvsskifte i samboförhållande
Bakgrund:
Min sambo sedan 15 år är död. Inget giltigt testamente (min dotter var en av vittnena).
Vi ägde villa tillsammans. Vi hade en del bohag med in i boet men inköpt även bohag tillsammans. Var sin bil inkl skuld. Inga gemensamma barn.
Tyvärr hade min sambo privata skulder vilket oroar hans barn. Vinsten vid försäljning av villa kommer dock överstiga skulden.
Vi har haft ett första möte hos jurist men saknades information ( försäkringar mm).
Hans barn hade med en stödperson ( min sambos ex nye man). Jag hade blivit lovad att denne inte hade yttranderätt vid mötet men det respekterade han inte och juristen lyckades inte stoppa det, ytterst förnedrande för mej då jag och barnen varit helt överens kring deras arv.
Fråga:
1.Stämmer det inte att han bara deltar som observatör ( barnen för sin egen talan)?
Jag vill verkligen inte ha den mannen där. Även mina konton, tillgångar, skulder mm
skulle redovisas. Jag vill inte han ska ha insyn i min ekonomi.
2. Stämmer det att jag ska stå för alla omkostnader, lån försäkring mm på huset t.v?
3. Kan jag tvingas bort från huset innan bodelningen är klar.
4. Hur värderas husets aktuella värde? Måste mäklare blandas in?
5. Uppdelning av bohag. Visst sker det mellan mej och hans barn utan att någon utomstående kan blanda sej i? Vid oenighet kan vi väl buda på tex PH-lampan och sedan dela på priset?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag behandlar dina frågor i den turordning du ställt dem. Reglering av intresse finns främst i sambolagen (hädanefter förkortad SamboL) och ärvdabalken (hädanefter förkortad ÄB).
Frågan angående "observatören".
Du beskriver att din sambo gått bort. Det framgår inte huruvida du begärt bodelning eller inte, d.v.s. om du begärt att samboegendomen (det gemensamma hemmet och bohaget) ska delas upp enligt reglerna i SamboL. Det är endast du som efterlevande sambo som har rätt att begära detta, d.v.s. din sambos arvingar har inte rätt att påkalla en sådan bodelning (se 18 och 8 §§ SamboL). Då du i dina frågor hänvisar till en bodelning, utgår jag från att du har begärt en sådan. Det är då du som tillsammans med din sambos arvingar är dödsbodelägare (18 kap 1 § ÄB). Det är således ni som ska förrätta bodelningen och arvsskiftet. Din sambos ex nye man är således inte dödsbodelägare och har således ingen "rätt" att vara delaktig i någonting. Det finns i och för sig heller inget hinder mot att han är med på barnens sida. Detta är något ni tillsammans måste komma överens om. Om du absolut inte vill ha med personen får du meddela barnen detta och se vad de säger. Om de ändå tänker ha med honom kan du vägra att samarbeta, varpå man får lösa det hela i domstol. En förhandling i domstol är offentlig så då kan ju exets nya man bara vara med där. Så i praktiken är det svårt för dig att förhindra att han får insyn. Vem som ska vara med på mötena är således något som ni tillsammans bör försöka komma överens om.
Omkostnader i dödsboet
Det är dödsboet som gemensamt ska förvalta den avlidnes tillgångar. Det stämmer således inte att det är du som ensamt ska stå för försäkringar och lån m.m.. Du ska stå för din del av kostnaderna (d.v.s. halva) och dödsboet ska stå för den andra halvan.
Kan du tvingas bort från huset innan bodelningen är klar?
Du beskriver att du äger halva huset. Du kan således inte tvingas bort innan bodelningen är gjord.
Hur värderas huset?
Ni dödsbodelägare är fria att - om ni kan - komma överens om ett värde på huset. Det vanliga är att man tar in en mäklare som får ge sin syn på vilket värde huset har på marknaden. Om ni dödsbodelägare inte kan komma överens kommer det bli en fråga för domstolen att avgöra vilket värde huset ska anses ha. Då kommer domstolen med största sannolikhet använda sig av olika mäklarvärderingar för att fastställa huset marknadsvärde.
Hur sker uppdelningen?
Uppdelningen i såväl bodelningen som vid arvsskiftet kan ske precis som du och de andra dödsbodelägarna vill utan att någon annan blandar sig i. Om ni inte kan komma överens blir det en fråga för domstolen att göra uppdelningen enligt gällande regler. Någon inblandning av utomstående kommer det dock ej bli fråga om.
Sammanfattning
Jag har därmed besvarat de frågor du ställt. Bra att tänka på i sådana här situationer är att det kommer bli enklast och billigast för alla om man lyckas hålla en god ton och samarbeta och komma överens. Ingen tjänar egentligen på att behöva göra det hela till en domstolsprocess. Vid kortare följdfrågor är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se
