Bodelning och arvskifte vid makes frånfälle
Jag och min sambo har tänkt gifta oss. Vi har inga gemensamma barn. Hon har inga barn men jag har två barn sen ett tidigare äktenskap. Om jag dör före henne så ärver väl mina barn hälften och hon hälften men vad händer när hon dör.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Närmare reglering kring bodelning och arvskifte återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer en redogörelse för hur egendom fördelas mellan makar när en av dem avlider.
Bodelning
Om den som har avlidit var gift och makarna hade giftorättsgods, måste en bodelning förrättas innan arvskiftet (23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett äktenskap upplöses nämligen när en av makarna avlider (1 kap. 5 § första stycket ÄktB).
Vid bodelning ska först makarnas andelar i boet beräknas, s.k andelsberäkning (11 kap. 1 § ÄktB). I bodelning ska giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgodset består av all egendom som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1–2 §§ ÄktB).
Från respektive makes giftorättsgods ska dess skulder dras av (11 kap. 2 § ÄktB). Det värde som finns kvar efter att skulderna har avräknats ska adderas och därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Således har respektive make rätt till hälften av värdet av allt giftorättsgods när bodelningen har förrättas. Efterlevande maken erhåller sin andel och den avlidne makens dödsbo den andra delen av tillgångarna.
Arvskifte
När bodelningen har slutförts ska arvet fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare, s.k arvskifte (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Den andel som den avlidne makens dödsbo erhöll efter bodelningen, ska ingå i dennes kvarlåtenskap vid arvsfördelningen.
Efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt
När en av makarna avlider i ett äktenskap, ärver som huvudregel den efterlevande maken dennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 2 § första stycket 1 ÄB). Det här gäller under förutsättning att den avlidne maken inte har upprättat ett testamente som reglerar hur arvet ska fördelas.
Särkullbarn har emellertid rätt att få ut sin arvslott direkt när första maken avlider (3 kap. 2 § första stycket 2 ÄB). Det finns en möjlighet för särkullbarn att självmant avstå sin del av arvet till förmån för efterlevande make. Särkullbarnet kommer då att tillskiftas sitt arv först när efterlevande maken också har avlidit (3 kap. 9 § ÄB).
Om särkullbarnet avstår sin del av arvet till förmån för efterlevande make, kommer maken att ärva särkullbarnens andel med fri förfogandet rätt. Att efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt innebär att denne äger egendomen fritt, men med vissa begränsningar. Det efterlevande maken får inte upprätta ett testamente där denne angiver att egendomen ska tillfalla annan eller giva större delen av egendomen i gåva.
Sammanfattning
Om du ingår ett äktenskap med din nuvarande sambo och avlider före henne, kommer en bodelning som utgångspunkt att förrättas innan arvskiftet. Det innebär att det först sker en andelsberäkning av era tillgångar och därefter avräknas skulderna från respektive makes giftorättsgods. Efter skuldavräkningen kommer giftorättsgodset att adderas och delas lika mellan er.
Den andel som du ska erhålla efter bodelningen kommer att ingå i ditt dödsbo och skiftas mellan dina arvingar vid arvskiftet. Eftersom att särkullbarn har rätt att få ut arvet direkt, kommer din totala kvarlåtenskap att fördelas mellan dina två särkullbarn i lika lotter. Kvarlåtenskap är den del som tillfaller dig efter bodelning.
Din fru kommer således som utgångspunkt inte att ärva efter dig, såvida du inte upprättar ett testamente till förmån för henne. Din kvarlåtenskap kommer att tillfalla dina särkullbarn.
När din fru avlider kommer hennes kvarlåtenskap att fördelas utifrån hennes legala arvingar och universella testamentstagare.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
