Bodelning och arvskifte med särkullbarn

FRÅGA
Hej!Jag har en fråga gällande arvsrätt:Kalle och Anna är gifta och har 2 st barn tillsammans, Johan och Maja.Kalle har ett barn från ett tidigare förhållande, Peter.Kalle och Anna äger en fastighet tillsammans.Hur sker bodelning och arv om Kalle går bort?Vem ärver vad och när?Tack!
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

De regler som gäller i denna situation finns dels i äktenskapsbalken (förkortad ÄktB) och ärvdabalken (förkortad ÄB). Dessa hittar du här och här.

Vad händer när Kalle avlider?

I det fall att Kalle avlider så ses det som att äktenskapet upplöses och en bodelning kommer göras (ÄktB 1:5 & 9:1). En bodelning innebär att allt giftorättsgods delas lika mellan Anna och Kalles dödsbo. I de flesta fall brukar all egendom alltså alla sakar som ett par har, oavsett vem som äger dem anses vara giftorättsgods. Det är bara s.k. enskild egendom som lämnas utanför bodelning. Vad som är enskild egendom brukar ofta framgå genom att man exempelvis med ett äktenskapsförord avtalat om att egendomen ska vara enskild. (ÄktB 7:2)

Vad händer med fastigheten?

Utifrån det ovanstående så kan man alltså dra slutsatsen att såvida inte det finns något som anger att fastigheten ska vara enskild så kommer den ingå i bodelningen.

Hur fördelas sedan arvet?

Den egendom som ett dödsbo har sedan efter bodelningen samt eventuell annan egendom hen har (exempelvis enskild egendom) utgör sedan det som inom juridiken kallas makens kvarlåtenskap.

När Kalle avlider så ska hans kvarlåtenskap fördelas lika mellan hans tre barn. (ÄB 2:1) Ett testamente kan göra att fördelningen ser annorlunda ut men då du inte nämnt det i frågan så kommer jag inte heller ta upp det.

I och med att Kalle var gift så har emellertid hans fru Anna rätt att ärva före de gemensamma barnen, Johan och Maja (ÄB 3:1). Johan och Maja får således vänta på att Anna avlider innan de får ut sin del av arvet. Vad det gäller Peter så kan han få ut sitt arv direkt men han kan också välja att avstå från det och vänta på att Anna avlider. (ÄB 3:9)

Det finns också ett skydd för Anna som kallas "stora prisbasbeloppsregeln" och innebär att Anna efter Kalles död ska ha egendom som motsvarar fyra prisbasbelopp. (ÄB 3:1). År 2018 uppgick prisbasbeloppet till 45 000 kr (scb.se) vilket innebär att Anna ska ha rätt till minst 182 000 kr. Har hon inte denna summa så får det tas från Peters arv och Peter får likt Johan och Maja vänta på att få ut sitt arv.

Det kan också vara värt att det den del av arvet som skulle tillfalla Johan och Maja (och eventuellt Peter om han väljer att avstå från det) och innehas av Anna uppgår till en andel och inte någon exakt summa. Anna kan således använda egendomen och även minska den. Hon får däremot inte testamentera bort den. (ÄB 3:2)

Fastigheten

Som du ser så kan en del av fastigheten vara en del av barnens arv. Detta kan skapa problem om exempelvis Peter skulle vilja ha sin del av arvet. Jag ger ett exempel för att illustrera.

Det skulle kunna vara så att i en bodelning så får Kalles dödsbo hälften av fastigheten och Anna andra halvan. Dödsboets halva ska då delas lika mellan de tre barnen som får en tredjedel var vilket gör att de har en sjättedel i den totala fastigheten. Om Peter tar ut sin del av fastigheten så blir det problematiskt då han inte äger hela fastigheten och det kan ju vara så att Anna bor kvar i den. I ett sådant fall är en vanlig lösning att man skulle kunna lösa ut Peter genom att ge honom egendom till ett värde av hans sjättedel. I mer konfliktfyllda situationer kan det däremot bli så att Peter kan genom samäganderättslagens bestämmelser väcka talan om tvångsförsäljning av fastigheten.

Nu blev det ett lite långt svar men jag hopppas ändå att jag besvarade det du undrade och du är välkommen att höra av dig igen om något var oklart

Vänliga hälsningar

Jean Nabo
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll