Bodelning mellan sambor - vad ska ingå?
Jag vart sambo 2018. Han och en släkting till honom står på lånet. Allstå äger ja inte huset. Men vi har nu separerat. Bodde ihop i 18 månader. Har jag rätt att kräva hälften av allt vi köpt ihop? Som möbler tex? Vi har betalat på gemensamma räkningar varje månad, i dom räkningarna var det med lånet. och med lite snabb uträkning har jag betalat nästan 90 000 kr. Min del har kallats * hyra* . Jag har noll koll på sånt här. Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Den lag som reglerar rättsförhållandet mellan sambor är Sambolagen (SamboL). Mer specifikt innehåller lagen regler om sambornas gemensamma bostad och bohag och vad som ska hända då samborna går skilda vägar. I svaret går jag igenom de grundläggande regler som gäller enligt sambolagen, med hänvisning till dessa bestämmelser. Först presenteras ett kort svar på din fråga som du kan ha i åtanke om du vill läsa resterande.
Kort svar
Ja, du har rätt att kräva hälften av värdet av de möbler ni köpt under samboförhållandet, med avräkning för eventuella skulder - förutsatt att det nu är mindre än ett år sedan ni separerade. Du kan då begära att ni ska göra en bodelning, där samboegendomen fördelas mellan er, vilket är den gemensamma bostaden och bohaget. Egendom som införskaffats före samboförhållandet ska inte ingå i bodelningen. De eventuella amorteringar du har gjort på din sambos huslån har du sannolikt inte rätt att få ersättning för.
Vem är sambo enligt sambolagen?
Enligt lagen avses med sambor (1 § SamboL):
-två personer,
-som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande
-har ett gemensamt hushåll
-samt ingen av personerna är gift eller har registrerat partnerskap.
Rätten till bodelning preskriberas ett år efter att samboförhållandet upphört
Eftersom ni har separerat anses ert samboförhållande ha upphört (2 § SamboL). Du har då rätt att begära en bodelning, där er gemensamma samboegendom fördelas mellan er (8 § första stycket SamboL). En sambo har ett år på sig att begära bodelning, räknat från och med då samboförhållandet upphörde. Tidpunkten ska som huvudregel räknas från det datum då ni flyttade isär (8 § andra stycket SamboL).
I din fråga skriver du att du var sambo år 2018. Om du fortfarande har kvar rätten att begära bodelning beror alltså på när under år 2018 som samboförhållandet upphörde. Har det gått längre tid än ett år så har du tyvärr förlorat rätten att kräva att bodelning ska ske.
Med samboegendom åsyftas parets gemensamma bostad och bohag.
Samboegendom är endast den egendom som samborna har skaffat under deras samboförhållande, eller strax före samboförhållandet - om egendomen skaffats i syfte att paret ska bruka den gemensamt i deras hem. Vem av samborna som har betalt egendomen har inte någon betydelse för om den ska utgöra samboegendom eller ej. En av samborna kan alltså ha betalt för alla gemensamma möbler - de utgör ändå samboegendom.
Observera att samboegendom enligt sambolagen inte innebär att ägandeskapet måste vara delat mellan samborna.
Tidpunkten för separationen är avgörande för vad som är samboegendom och ska ingå i bodelningen
Bodelningen görs med utgångspunkt i hur egendomsförhållandet såg ut så samborna separerade. Egendom som införskaffats efter denna tidpunkt ska inte ingå i bodelningen (8 § första stycket SamboL).
Allt i hemmet är inte samboegendom
Bohag är exempelvis möbler, hushållsmaskiner, tv, textilier, prydnadsföremål, böcker osv. som brukas i det gemensamma hemmet.
-Sådant som du hade med dig in i ert samboförhållande, exempelvis en möbel du tog med dig i flytten från din tidigare bostad, är inte samboegendom. Likaså är möbler som din exsambo redan hade då du flyttade in inte samboegendom. Som ovan nämnt kan egendom som skaffats inför samboförhållandet för att bruka gemensamt trots allt anses vara samboegendom.
-Bohag som endast används av den ena sambon räknas inte som gemensamt, exempelvis hobbyutrustning eller en dator som bara den ena sambon använder. Kläder och andra tillhörigheter av personlig karaktär ska undantas. Likaså är egendom som används för fritidsändamål inte samboegendom. Även här åsyftas till exempel hobbyutrustning som bara den ena sambon använder. Bestämmelsen gäller även bostäder. En fritidsbostad eller annan bostad som inte är parets huvudsakliga räknas inte som gemensam bostad (7 § SamboL).
-Enskild egendom som någon av samborna erhållit i gåva, genom testamente eller som är arvegods är inte samboegendom (4 § SamboL).
-Medel på bankkonton, fordon osv. är inte samboegendom och ska inte dras in i en bodelning då det inte är hänförligt till den gemensamma bostaden eller bohaget.
Den gemensamma bostaden
Om din exsambo ägde huset du åsyftar redan före ert samboförhållande inleddes, räknas huset inte samboegendom. Här gäller samma regler som ovan nämnt för bohag som införskaffats före samboförhållandet inletts, även om ett hus ofta utgör ett större värde. Har din sambo köpt huset med åtanke att ni skulle bo där tillsammans gäller det motsatta, att huset är samboegendom.
Uppdelningen i samboegendom och personlig egendom har betydelse vid bodelningen
Vid bodelningen tecknar man upp ett dokument där sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Eventuella skulder ska också avräknas (13 § SamboL). Värdet läggs sedan samman, och ska delas lika mellan samborna (14 § SamboL).
Vad gäller för kostnaderna för de gemensamma räkningarna?
Vad som ska räknas in som "hyra" till den sambo som äger den gemensamma bostaden är en privat överenskommelse och inte något som regleras i lag. Hur sambor väljer att fördela löpande utgifter sinsemellan varierar från par till par. Om endast den ena sambon är ägare till huset är min personliga åsikt att den andra sambon inte ska betala av på huslånet. Detta eftersom den sambo som inte är ägare inte får någon som helst rätt till ägandeskap i huset om detta inte är överenskommet. Vem som ska stå för räntan, som på sätt och vis kan ses som en kostnad för lånet är inte lika självklart, ur min synvinkel.
Om man som par väljer att sätta en "fast månadskostnad i hyra" till den sambo som "hyr", eller betalar räkningar gemensamt är också en högst individuell överenskommelse som inte regleras i lag. Vad som är en "skälig hyra" beror såklart på vilka löpande kostnader som finns, och hur ni fördelar andra gemensamma utgifter.
Jag har uttolkat från din fråga om den summan du nämner är hänförlig endast till amorteringar och ränta på huslånet, eller att du räknat in löpande utgifter såsom kostnader för vatten, värme och sophämtning osv. Som jag förstår det har du dock, genom att dela på de "gemensamma räkningarna" har bidragit till avbetalningar/amortering på det huslån som din exsambo och hans släkting hade.
Det innebär tyvärr inte att du har rätt till ägandeskap i huset. Dina inbetalningar/överförningar kommer troligtvis att ses som en gåva från din sida. Det samma gäller om du har betalat räkningar hänförliga till renovering av huset.
Av ekonomiska skäl kan det såklart vara nödvändigt att båda sambor delar på kostnaderna, även för amorteringar och renovering. Vad som är viktigt är att anteckna utgifterna som en skuld som ägarsambon har till den andra sambon, eller på annat sätt reglera ägandeskapet av fastigheten. I annat fall ses betalningarna sannolikt som en gåva till den andra sambon.
Sammanfattning
-Du har rätt att kräva en bodelning mellan dig och din sambo om det gått mindre än ett års tid sedan ni separerade.
-I bodelningen ska samboegendom ingå, såsom gemensam bostad och bohag, om detta införskaffats under samboförhållandet och inte är enskild egendom. Ni ska alltså dela på värdet av de möbler ni köpt under samboförhållandet. Om din sambo har behållt allt gemensamt bohag kan han kompensera dig med motsvarande belopp i pengar, utifrån den summa som räknas fram i bodelningen.
-Om du har betalat av på din exsambos huslån kan du tyvärr inte få tillbaka pengarna om ni inte upprättat något skuldebrev sinsemellan. Pengarna kommer sannolikt att ses som en gåva till din exsambo. Självklart kan du påpeka detta för sambon (och sambons släkting) som såklart av egen vilja kan betala tillbaka till dig.
Jag hoppas att du kan tillgodogöra dig mitt svar, och har fått hjälp på vägen. Om du tror att du behöver hjälp av mer personlig karaktär finns möjlighet att ringa vår telefonrådgivning på telefonnummer: 08 533 300 04, vardagar mellan kl. 10.00-16.00.
För mer ingående juridisk hjälp rekommenderar jag dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines Juristbyrå. Självklart får du gärna ställa en ny gratisfråga till oss om du har fler funderingar.
Lycka till!
Med vänlig hälsning,
