Bodelning, arvsrätt och testamente vid samboförhållande
Är sambo i dag och bor i en BR som vi äger 50/50. Vi har även en sommarstuga som vi äger 50/50. Vi har inga gemensamma barn men min sambo har en son på 12 år och jag har två vuxna döttrar. Vad gäller vid separation och ev dödsfall?
Vi vill gärna skriva testamente att vi ärver varandra vid ev dödsfall och avtala bort arvslotten. Att barnen enbart får sin laglott. Hur går vi tillväga?
Med vänlig hälsning,
Joséphine och Johan
Lawline svarar
Hej,
Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!
Grundläggande principer
När ett samboförhållande upphör t.ex genom separation eller dödsfall (2§ sambolagen) gäller att den egendom som utgör samboegendom vid upphörandet ska bli föremål för bodelning. Den egendom som ska bli föremål för bodelning enligt sambolagen är endast bohag och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3§ sambolagen). Det innebär att om ni köpt bostadsrätten för gemensam användning under sambotiden, ska denna ingå i eventuell bodelning. Likaså de möbler och annat bohag ni köpt för att använda tillsammans i bostadsrätten. Observera att det inte spelar någon roll vem som har köpt bostaden/bohaget då det är syftet med köpet som är avgörande. All annan egendom än bostad och bohag faller utanför bodelning enligt sambolagen (5 och 6§§ sambolagen).Beträffande definitionen av bostad kan konstateras att den är traditionell och omfattar endast bostadsrätten i ert fall. Gällande sommarstugan gäller istället annan civilrättslig reglering om ägandet och den kommer inte att ingå i bodelningen. Detta innebär också att det är endast bohaget som finns i bostadsrätten som kommer att ingå i en bodelning men inte bohag som finns i sommarstugan.
Som sambor kan ni komma överens om att sambolagens regler om bodelning inte ska tillämpas (9§ sambolagen). Det är dock inte möjligt att utvidga lagens tillämpningsområde till att avse även annan egendom än samboegendomen, såsom sommarstugan, till att ingå i bodelning. Vill ni att även annan egendom ska bli föremål för bodelning rekommenderar jag er till att ingå äktenskap.
Vid separation
Det är inte obligatoriskt att göra bodelning efter upplösning av ett samboförhållande utan detta ska bara ske om någon av samborna begär det. En sådan begäran måste framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphörde (8§ sambolagen). Begäran om bodelning kan ske muntligt, det vill säga att den sambon som vill begära bodelning talar om det för den andre sambon (se NJA 2008 s. 49). Om samborna inte kan komma överens kring hur bodelningen ska ske återstår inget annat än att anlita en bodelningsförrättare för att få till stånd en bodelning. Vid bodelningen räknas värdet av er samboegendom ihop, eventuella skulder såsom t.ex bostadslån räknas av. I första hand är det skulder på samboegendomen som avräknas, men om samborna har skulder på övrig egendom och värdet av den övriga egendomen inte täcker skulderna får så mycket av samboegendomen avräknas som behövs för att alla skulder ska vara täckta. Summan av det värde som finns när skulderna är täckta delas lika mellan samborna. Om någon av samborna ska ta över bostad och bohag blir denne tvungen att betala en s.k skifteslikvid till den sambo som inte får bostad och bohag på sin lott (17§ sambolagen). Den av samborna som har störst behov av bostaden har rätt att erhålla denna och bohaget mot avräkning för värdet av egendomen om det också i övrigt är skäligt (16§ sambolagen). Vem som har störst behov av bostaden får avgöras med hänsyn till de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet.
Vid dödsfall
Sambor har, precis som ni förstått det, inte rätt att ärva varandra om de inte har skrivit ett testamente. Har den ena sambon avlidit är det endast den efterlevande sambon som har rätt att påkalla bodelning enligt sambolagen men inte den avlidnes arvingar (18§ sambolagen). Begäran om bodelning ska ske senast vid bouppteckningen (8§ sambolagen). Precis som vid bodelning efter separation ska här sambornas andelar beräknas och skulderna ska täckas (12-13§§ sambolagen). Som ovan nämnt är det i första hand skulderna på bostad och bohag som ska beaktas; övriga skulder räknas av endast om dessa inte täcks av värdet av övrig egendom.
För sambor finns en skyddsregel vid dödsfall, den s.k lilla basbeloppsregeln som innebär att efterlevande sambo vid bodelningen alltid har rätt att få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två gånger beloppet enligt socialförsäkringsbalken. Vad den efterlevande sambon får, innehas med full äganderätt. I de två basbeloppen ingår endast samboegendomen.
Testamente
Eftersom sambor inte har rätt att ärva varandra är behovet av testamente särskilt stort för dem som lever i ett samboförhållande.
Vad dödsboet efter den avlidne erhåller vid bodelningen tillsammans med övrig egendom (som inte är samboegendom och därför inte ingått i bodelningen) utgör kvarlåtenskapen efter den avlidna. Arvslotten utgörs av hela kvarlåtenskapen varav hälften utgör laglott (7 kap 1§ ärvdabalken). Laglotten går inte att testamentera bort. Genom testamentet har ni alltså möjlighet att endast inskränka era barns arvsrätt till hälften.
För att upprätta ett testamente ska följande formkrav iakttas. Testamentet ska upprättas skriftligen. I samtidig närvaro av två vittnen ska testator underteckna handlingen eller vidkännas sin namnteckning (bekräfta att det är han eller hon som har skrivit under handlingen). Testamentsvittnena måste känna till att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet (10 kap 1§ ärvdabalken). Vittnena får inte vara nära släkt med testator eller testamentstagare. Ett testamente behöver inte registreras.
I ert fall föreslår jag ett s.k inbördes testamente, vilket innebär att två personer skriver ett gemensamt testamente med ömsesidiga förordnades till varandra. Genom ett testamente kan ni åstadkomma en ordning med efterarvsrätt som liknar lagens reglering i 3 kap ärvdabalken. Detta kallas för testamentarisk sekundosuccession.
En fråga som ofta uppkommer vid tolkning och tillämpning av inbördes testamenten är om det den efterlevande erhåller ska innehas med full äganderätt eller fri förfoganderätt (den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. Detta på grund av att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort). Här är testamentets formulering avgörande. Om testamentet endast innehåller ett förordnande om att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt, har det tolkats så att någon sekundosuccession inte ska förekomma och att således efterarvsreglerna i 3 kap ärvdabalken inte ska tillämpas (se NJA 1993 s. 145). Följden blir att den efterlevande erhåller all egendom och att denna sedan tillfaller den efterlevandes arvingar; den först avlidnes arvingar får alltså ingenting. Om det i testamentet anges att den efterlevande ska erhålla egendomen med full äganderätt men där det finns ett förordnande om vad som ska ske efter bådas död, stämmer förordnandena inte överens och i rättspraxis har man då tolkat "full äganderätt" som om det istället stod "fri äganderätt".
Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga! Vid fler funderingar är ni varmt välkomna att återkomma.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar,
