Blir syskon till en avliden dödsbodelägare och/eller arvinge till denne?
Hej
Min bror avled nyligen och arbetet med dödsboet påbörjades under den gångna veckan. Som bakgrund kan nämnas att jag som syster ställt upp för min sjuke bror under många år, delvis tillsammans med några av hans barn. Vi ordnade tillsammans begravningen samt alla detaljer kring denna och de inkluderade mig som värdinna för den efterföljande minnesstunden.
Dagen efter dödsfallet gick vi till min brors lägenhet och läste i Vita Arkivet att min bror utsett sin son som är jurist till testamentsexekutor, utan att termen nämndes.
När jag nu i veckan mejlade två av mina syskonbarn och frågade när vi skulle börja med lägenheten fick jag inget svar. Däremot kom det ett mejl från dottern i efterhand att tre av fyra syskon varit där och "gått igenom vad pappa skrivit till oss fyra", dvs gått igenom listan som min bror gjort upp över vad han ville att var och en skulle ärva (det fjärde syskonet är bortrest på lång tid). Så vitt jag vet var jag också nämnd i denna lista, enligt både min bror och hans väninna, men hans barn ansåg tydligen att detta var en angelägenhet som enbart berörde dem.
Frågorna som uppstått nu är alltså dessa:
Om min bror nu efterlämnat saker till mig som arv efter honom, gör det mig till dödsbodelägare då? Kan jag kalla mig arvinge?
I så fall har väl testamentsexekutorn skyldighet att testamentet blir läst och distribuerat till ALLA dödsbodelägarna?
Tacksam för hjälp i en känslig fråga.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om arv och testamente regleras i ärvdabalken (ÄB) som du finner här.
Jag ska börja med listan som du nämner att din bror upprättat angående hur hans kvarlåtenskap ska fördelas. I slutet av din fråga refererar du även till ett testamente och jag utgår från att det är den först nämnda listan du syftar på.
Om denna lista utgör ett giltigt testamente gäller det som står i den i fråga om vem som har rätt till kvarlåtenskap efter din bror. Den som har rätt till egendom enligt testamente kallas för testamentstagare.
Vissa formkrav måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt
10:1 ÄB anger de formkrav som testamente omfattas av, alltså vilka krav som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska vara giltigt. Formkraven innebär att testamentet ska vara skriftligt med två vittnen. Handlingen ska vara undertecknad av testatorn (den vars testamente det är, din bror i detta fall) med båda vittnena närvarande. Även vittnenas namn ska finna på handlingen och de ska veta att det är ett testamente de skriver under. Om formkraven inte uppfyllts är testamentet ogiltigt enligt 13:1 ÄB.
Vissa testamentstagare är också dödsbodelägare
Testamentsförordnanden kan vara av olika slag, som i sin tur är avgörande för huruvida testamentstagaren är dödsbodelägare eller inte. Enligt 18:1 1 st. ÄB är efterlevande make/sambo, arvingar och universella testamentstagare dödsbodelägare.
Ett universellt förordnande innebär att testamentstagaren blivit tilldelad hela kvarlåtenskapen efter den avlidne eller en del av den (värdet fastställs inte förrän arvet skiftas). Det andra förordnandet kallas för legat och avser ett bestämt belopp, en särskild egendom eller liknande. Dessa regler finns i 11:10 ÄB.
Det innebär att om du blivit tilldelad t.ex. "halva kvarlåtenskapen" enligt testamente utgör det ett universellt förordnande och du är dödsbodelägare. Har du däremot rätt till "mormors gamla klocka" enligt testamentet utgör förordnandet ett legat och du är inte dödsbodelägare.
Den avlidnes barn utgör arvingar i första arvsklassen (bröstarvingar)
Enligt 2:1 ÄB är arvlåtarens (den avlidnes) barn dennes närmaste arvingar (bröstarvingar). Bröstarvingar delar lika på kvarlåtenskapen efter den avlidne. Detta utgör huvudregeln och till den kommer undantag. Undantag kan t.ex. utgöras av att den avlidne, när hen dog, var gift (med barnens mor, men det har jag ingen information om i ditt fall) eller att det finns ett giltigt testamente som anger att kvarlåtenskapen fördelas på annat sätt än som skulle skett enligt lagreglerna.
Syskon återfinns i andra arvsklassen och blir arvingar om det inte finns några bröstarvingar (första arvsklassen) till den avlidne. Eftersom din bror har barn i livet har du inte rätt till arv i form av arvinge, utan i så fall som testamentstagare (under förutsättning att du finns omnämnd i giltigt testamente). Regler om de olika arvsklasserna återfinns i 2 kap. ÄB.
En testamentsexekutor träder istället för dödsbodelägarna
I ditt fall finns som jag förstår, en testamentsexekutor. Exekutorn träder istället för dödsbodelägarna och förvaltar den avlidnes egendom under boets utredning samt ser till att testamentet verkställs i enlighet med den avlidnes önskan.
Sammanfattningsvis
Arvinge, dödsbodelägare och testamentstagare är begrepp med olika innebörd och huruvida en testamentstagare är dödsbodelägare eller inte bestäms av vilken typ av testamentsförordnande det är fråga om.
Arvinge kallas den som har legal arvsrätt (alltså utan att det finns ett testamente som talar om hur arvet ska fördelas) och syskon blir arvingar om den avlidne varken har bröstarvingar eller föräldrar i livet.
Testamentsexekutorn har till uppgift att skifta dödsboet och fördela den avlidnes kvarlåtenskap, i enlighet med gällande testamente.
Jag hoppas att du känner att du fått lite vägledning!
Mvh
