Bevisa äganderätt vid beslut om utmätning av Kronofogden
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att Kronofogden har omhändertagit en vattenskoter för utmätning för dina skulder, och du undrar nu vad du kan göra för att bevisa att du inte äger denna. Lagen som reglerar dina frågor är utsökningsbalken. Jag vet varken vem som är den rättmätige ägaren till vattenskotern, eller var denne fanns vid omhändertagandet, men jag ska försöka förklara rättsläget på ett tydligt sätt, och ge dig råd!
Kronofogdens rätt att utmäta egendom för persons skulder
Kronofogden får utmäta egendom för persons skulder, och då får de ta egendom som inte uttryckligen undantagits från lagen (4 kap. 2§ UB). Lös egendom, så som en vattenskoter, får endast utmätas om det framgår att egendomen tillhör dig, eller om du kan antas vara ägare till den (4 kap. 17§ UB). Jag tolkar dig som att vattenskotern finns i din besittning på något sätt, eftersom Kronofogden hänvisat till 4 kap. 18§ UB, och om vattenskotern är i din besittning, alltså finns i ditt hem eller uppställd på tomt som du äger, presumeras enligt lagen denna vara din, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18§ UB). Om den inte finns i din besittning, ska Kronofogden med hjälp av andra omständigheter bevisa att den ändå tillhör dig. Om du har den i sambesittning med någon annan, får den också endast utmätas för dina skulder om det framgår att den tillhör dig (4 kap. 19§ 2st UB). För att du ska kunna bryta presumtionen att vattenskotern tillhör dig om den finns i din besittning, kräv det att det framgår av utredningen att du inte äger den, eller att någon annan kan styrka sin äganderätt till den. Om det finns äganderättsintyg eller ett köpekontrakt som intygar att du sålt skotern, antyder ju detta att det inte är din längre.
Hur kan ni bevisa att du inte äger vattenskotern?
Lagen är som ovan nämnt utformad som en presumtion för att det man har i sin besittning, äger man. Om du har vattenskotern i din besittning, måste du alltså motbevisa att du äger den, och då är ett köpekontrakt en bra utgångspunkt. Det kan dock finnas något som kallas dold samäganderätt, vilket innebär att trots att man inte står som ägare för en viss egendom, kan samäganderätten vara dold om köparen förvärvat skotern för att ni ska kunna använda den ihop och att du bidragit ekonomiskt till brukandet av den.
Annat som kan tala för att det är någon annan som är ägare till skotern, är underlag som visar att den andra ägaren står för löpande utgifter beträffande skotern, exempelvis betalar uppställningsplats, bränsle, service, reparationer eller liknande, eller kontoutdrag som styrker försäljningen, eller eventuella mail eller SMS konversationer med köparen. Beviskravet är dock ganska högt, och bedömningen ska göras mot bakgrund av en sammantagen bedömning av samtliga framlagda omständigheter (NJA 2019 s. 765). I detta mål som är en samling av tre mål egentligen, har flera personer gjort gällande bättre rätt till bilar, och lagt fram registreringsintyg, och intyg om att man stått för bilens försäkring och andra avgifter, vilket domstolen anser tala i viss mån för äganderätt, men att annan person hade bilen i sin besittning talade starkare. Det verkar här som att domstolen ställer ett ganska högt krav på tredje man, och att presumtionen för äganderätt vid besittning är väldigt stark tyvärr. I det första målet gällde ett hästsläp i en kvinnas garage, vilket innebar besittning, men det tillhörde egentligen en annan kvinna, som förvarade släpet där under en utlandsvistelse. Även om hon var registrerad ägare, och svarat för betalning av försäkringar och fordonsskatt, dömde domstolen emot henne. Vid det andra målet gällde det en bil, där en annan person hävdade äganderätt, som åberopat bevisning som visade att han var registrerad som bilens ägare, stått för försäkring och andra avgifter, men detta räckte inte då HD fäste vikt vid att han bodde 40 mil från den person som lånade bilen och han inte lämnade en tydlig förklaring till varför den var utlånad. I det tredje målet handlade det om ett bolag, som en person var styrelseledamot i, där bolaget stod som ägare på en bil som fanns i styrelseledamotens garage. Bolaget hade åberopat köpekontrakt och intyg från säljaren om vem som denne sålt bilen till, samt underlag som visade att bolaget betalt bilen och dess avgifter då den användes i verksamheten. Inte här heller ansåg HD att detta räckte. I ett annat mål, var det också ett bolag som gjorde gällande bättre rätt till en bil vid utmätning, och där lyckades bolaget visa att det var bolaget som hade köpt bilen för sina medel, och med hjälp av förhör med den som lånat bilen, ansågs det framgå att bilen var utlånad, och därför behöll bolaget äganderätten (Göta Hovrätt ÖÄ 2121-11, 2011-11-28). I ett äldre mål, som möjligtvis anses ha tappat lite värde på grund av HDs dom från 2019, vann tredje man framgång att hävda att bilen tillhörde denna trots annans besittning, genom att visa att hon vad den som stod för de löpande utgifterna, skatten och försäkringen, samt genom att åberopa köpeavtal, betalningsorder och kontoutdrag från bank. Hovrätten gav tredje man rätt, och faktumet att annan person nyttjade bilen räckte inte för att låta Kronofogden utmäta den (Svea hovrätt, ÖÄ 5764-02, dom 2002-07-08).
Vid åberopande av en köpehandling kan detta tillmätas olika betydelse beroende på innehållet i den (NJA 1984 s. 275, NJA 1984 s. 132). Det räcker inte alltid att man kan visa vem som köpt egendomen, utan det krävs under vissa omständigheter att man kan visa hur man har finansierat köpet, ex. genom låneavtal, eller om köpehandlingen innehåller underteckning av säljaren. Då dessa handlingar lätt kan upprättas för skens skull, är domstolen försiktig med att tillmäta dessa handlingar alltför stor betydelse.
Vad kan ni göra nu?
När KFM då har omhändertagit egendom som egentligen tillhör någon annan, om KFM får uppgift om att tredje man gjort gällande bättre rätt, ska KFM förelägga den rättmätige ägaren att väcka talan i saken mot den som sökt utmätningen, och dig. Om tredje man inte ansöker om detta inom en månad från dess att föreläggandet delgivits denne, så förlorar denne sin rätt (4 kap. 20§ UB).
Om utmätningsbeslutet har fattats av Kronofogden, kan ni överklaga detta till allmän domstol. I beslutet från KFM lär det stå hur ni ska gå till väga vid överklagande, och även sannolikt en tidsfrist inom vilken ni måste skriftligen skicka in överklagandet. Till överklagandet kan bifogas bevis för äganderätten enligt ovan. Både du och den rättmätige ägaren får överklaga beslutet att utmäta vattenskotern (18 kap. 2§ UB). Om ni skickat in överklagandet i rätt tid, så ska KFM översända det till tingsrätt så snart som möjligt (18 kap. 10§ UB).
Viktigt att tänka på är att Kronofogdens beslut gäller direkt och kan verkställas även om du har överklagat (2 kap. 19§ UB). Ni kan dock yrka om inhibition i domstol, och då kan domstolen besluta att verkställighet inte får ske förrän domstolen fattar annat beslut (18 kap. 12§ UB). Detta bör ni då yrka samtidigt som ni överklagar.
Sammanfattning och råd
Det är helt enkelt inte helt klart hur rättsläget ser ut kring vad som krävs för att kunna styrka sin äganderätt till egendom vid utmätning. Domstolarna och Kronofogden verkar fästa olika vikt vid olika typer av handlingar, och främst betonas att presumtionen för äganderätt vid besittning är stark. Om vattenskotern därför finns i din besittning, torde rättspraxis indikera att ni måste lägga fram ganska mycket underlag för att motbevisa att du äger den, och enbart ett köpekontrakt torde inte räcka. Man kan då åberopa underlag som ovan, och i domstol åberopa vittnen som kan intyga omständigheterna. Om det är så att den rättmätiga ägaren inte bor ihop med dig, torde ni även behöva ge någon förklaring till varför vattenskotern, trots att tre år har gått sedan försäljningen, fortfarande finns i din besittning. Det höga beviskravet beror huvudsakligen på att gäldenärer generellt inte ska kunna hävda att egendomen tillhör någon annan, eller genom olika pappersarbeten försöka ge intrycket av att någon annan än denne äger egendomen, för att undanhålla egendomen från utmätning. Borgenärers rätt står sig ganska stark här, även om den rättmätige ägarens äganderätt borde anses vara minst lika stark. Det svåra är att bevisa det och en domstol gör en helhetsbedömning av samtliga omständigheter, och som man ser av ovan rättsfall, fästs olika vikt vid olika omständigheter.
Om du inte nått framgång hos Kronofogden, bör ni överklaga Kronofogdens beslut till domstol och där försöka styrka äganderätten. Viktigt är då att också yrka på inhibition så Kronofogden inte får utmäta vattenskotern innan tvisten har avgjorts i domstol. Du kan läsa mer om hur du överklagar Kronofogdens beslut, här, och mer om processen hos Kronofogden här.
Om ni överklagar ärendet till domstol, rekommenderar jag att ni anlitar en jurist som hjälper er att föra talan i domstol. Om du önskar vägledning och hjälp i kontakten med Kronofogden, eller hjälp att föra talan i domstol, kan vår juristbyrå eventuellt vara behjälplig. Om du önskar komma i kontakt med dem, kan du återkomma till mig på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
