Beslutar en god man om försäljning av huvudmannens fastighet?
Hej!
Jag har blivit kontaktat av min mammas gode man ( efter att förmyndaren bett henne om det)
De vill att jag som son säljer mammas hus, då hon aldrig kommer bo där, pga kraftig demens.
Hennes barnbarn vill ej sälja, utan fortsätta hyra ut, som han gör på eget bevåg.
Vem har rätt att göra vad i detta? Vem har rätt att besluta om försäljning ska bli av eller inte och ska kontakta mäklare vid ev. försäljning? Vem räknas som närmst anhörig? Är det skillnad på barn och barnbarn (hans mamma är ej vid liv) när det gäller beslutsfattning? Är allt detta upp till mig/oss eller egentligen god man?
Har han gjort egenmäktigt förfarande vid eget beslut på uthyrning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.
Tillämplig lag
Bestämmelser rörande förmyndare och goda män finns i föräldrabalken (FB). Även brottsbalken (BrB) kommer beröras.
Vem kan besluta om försäljning av fastigheten?
Du anger i frågan att din mamma har en god man. Denne har rätt att, med samtycke från överförmyndaren (vilken utövar tillsyn över förvaltare, förmyndare och goda män), besluta om att huvudmannens (din mammas) fasta egendom ska säljas (14 kap. 11 § första stycket 3 punkten FB). Samtycke får endast lämnas av överförmyndaren om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den enskildes behov och samlade tillgångar (14 kap. 11 § tredje stycket FB). Det är således den goda mannen, i samråd med överförmyndaren, som beslutar om att huvudmannens fastighet ska säljas. Det finns dock inga hinder mot att du deltar i försäljningen och tar kontakt med mäklaren, även om det inte är någon skyldighet för dig.
Vem är närmast anhörig?
Vem som är närmast anhörig beror på sammanhanget då det inte finns någon legal definition av begreppet. I regel anses dock barn vara närmare anhörig än barnbarn, men i sammanhanget spelar det egentligen ingen roll eftersom ingen utav er har rätt att besluta om fastigheten.
Egenmäktigt förfarande eller olovligt förfogande att hyra ut annans egendom?
Egenmäktigt förfarande regleras i 8 kap. 8 § BrB som lyder enligt följande:
"Den som, i annat fall än som anges i detta kapitel, olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något, döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt, olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet. För egenmäktigt förfarande döms också den som med våld eller hot om våld hindrar någon annan att utöva sin rätt att hålla kvar eller ta något."
Det handlar således om en besittningsrubbning, men skillnaden mot stöld är att gärningsmannen inte hade för avsikt att tillägna sig egendomen. Det räcker således att det är en besittningsrubbning som försvårar ägarens nyttjande av egendomen för att det ska vara fråga om egenmäktigt förfarande. Däremot uppfylls inte rekvisiten i bestämmelsen om barnbarnet fick besittning av fastigheten med lov, det vill säga om din mor gav honom nycklarna med fri vilja (vilket givetvis kan diskuteras vidare om hon vid tillfället var demenssjuk). Om han fick besittning av fastigheten med lov kan det istället vara fråga om brottet olovligt förfogande.
Olovligt förfogande regleras i 10 kap. 4 § BrB som lyder enligt följande:
"Den som i annat fall än som anges i 1, 2 eller 3 § vidtar åtgärd med egendom, som han eller hon har i besittning men till vilken ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller annars tillkommer någon annan, varigenom egendomen frånhänds den andre eller denne på annat sätt berövas sin rätt, döms för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst ett år."
För att brottsbeskrivningsenlighet ska föreligga krävs det att gärningsmannen har egendomen i sin besittning redan från början.
För båda brotten krävs det att gärningsmannen har uppsåt som täcker samtliga rekvisit. Det innebär att dennes uppsåt även måste täcka det faktum att uthyrningen skedde olovligen.
Sammanfattning
Det är den goda mannen, i samråd med överförmyndaren, som beslutar om försäljning av din mammas fastighet. Det är även denne som har hand om kontakten med mäklare etc., men det finns inget som hindrar dig från att medverka och hjälpa till vid försäljningen. Beroende på omständigheterna kan din mammas barnbarns uthyrning av fastigheten antingen utgöra egenmäktigt förfarande eller olovligt förfogande.
Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig onsdag (26/5) klockan 15.00. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på Julia-saga.herhold@lawline.se så bestämmer vi en annan tid.
Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
