Beräkning av laglott efter jämkning av testamente och talan om återbäring av gåva
Hej.
Jag har en fråga angående bouppteckning och arvsskifte efter min avlidne far. Min far var omgift men hade inga gemensamma barn med sin nya fru. Han har två söner, jag och min avlidne bror. Min avlidne bror har tre barn. Vi är därmed särkullbarn.
Min far har skrivit testamente där han testamenterat all sin egendom till sin fru med fri förfoganderätt. Bouppteckning är gjord och där har en sen gåva från min far till hans fru uppdagats och denna kan enligt bouppteckningen återföras till dödsboet.
Jag och min brors barn har nu begärt jämkning av testamentet och begär ut vår laglott. Jag har begärt att gåvan skall återföras och min brors barn har inte begärt återförande av gåvan. Om jag förstår saken rätt så är totala laglotten i det här fallet 25% av dödsboet och min del 50% av laglotten. Stämmer detta?
Innebär skillnaden i vår jämkning några svårigheter att genomföra arvskiftet? Enligt boupptecknaren så gör detta arvsskiftet komplicerat. Jag kan inte förstå att detta skulle vara så komplicerat.
Som exempel, säg att dödsboet innehöll 500 000 kr och gåvan var 300 000. Jag förstår det som att jag skulle då erhålla 100 000 (hälften av laglotten 200 000) och min brors barn skulle dela på 62 500 (hälften av laglotten 125 000). Stämmer detta?
Stort tack för er hjälp med detta.
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Ni har gjort helt rätt i att jämka testamentet så ni får ut er laglott, annars skulle den rätten ha förverkats och all kvarlåtenskap efter er far skulle tillfalla den nya frun, 7 kap. 3 § ärvdabalken (ÄB). Hade er far inte testamenterat bort sin egendom till hans nya fru skulle hela hans kvarlåtenskap ha tillfallit dig och dina brors barn eftersom du och din bror är särkullbarn, och hans fru skulle inte ha fått mer än bodelningsandelen, se 3 kap. 1 § ÄB.
Du och din bror är s.k. bröstarvingar till din far, vilket innebär att ni ska ärva lika stor del av hans kvarlåtenskap. Eftersom din bror är avliden träder hans barn in i hans ställe, vilket innebär att hans tre barn delar på hans del, dvs. 1/3 var, 2 kap. 1 § ÄB.
Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. T.ex. om kvarlåtenskapen är 100 000 kr utgör din och din brors arvslott 50 000 kr var, eftersom bröstarvingar delar lika på arvet enligt 2 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgör då 25 000 kr.
I och med att gåvan som din far gett till hans nya fru gavs i ett sent skede kan återbäring av gåvan bli aktuell om gåvan har givits under sådana omständigheter att gåvan till syftet är att jämställa med testamente, 7 kap. 4 § ÄB. Detta innebär att om din far gett gåvan i slutskedet av hans liv kan det antas att han hade successionen i åtanke när han gav gåvan, dvs. han ville gynna sin fru och att hon skulle ha egendomen när han dog. Man brukar då jämställa gåvan med ett testamente eftersom han som sagt troligtvis haft arvsfördelningen i åtanke när han gav gåvan. I sådant fall ska gåvan återbäras till den del så att du får ut den laglott som du skulle fått om gåvan inte hade getts. I och med att din brors barn inte har väckt talan angående återgång av gåvan omfattar återbäringen inte dem, utan bara dig, dvs. de får ut sin laglott utan beaktande av gåvan. Jag antar att det är detta som åsyftas i bouppteckningen med uttalandet om att arvskiftet är komplicerat. Först måste det avgöras i domstol om gåvan ska återbäras enligt 7 kap. 4 § ÄB, och om så blir fallet är det olika uträkningar för din laglott och din brors barns laglott. Detta gör att det kan ta lite extra tid.
Men om vi utgår ifrån att domstolen fastslår att gåvan ska återgå kommer fördelningen se ut enligt följande:
När ett äktenskap upplöses (i det här fallet genom dödsfall) ska alltid en bodelning först ske, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). Detta gäller dock inte om makarna enbart har enskild egendom, detta eftersom det enbart är giftorättsgods som ska delas i en bodelning, 10 kap. 1 § ÄktB. En makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. Se 7 kap. 2 § ÄktB om vad som utgör enskild egendom.
För enkelhetens skull i detta fall utgår jag ifrån att en bodelning har skett och att kvarlåtenskapen efter din far därmed är 500 000 kr, och gåvan som har getts utgör 300 0000 kr (som du angett i ditt exempel).
Utan en återbäring av gåvan blir arvslotten 250 000 kr och laglotten 125 000 kr, eftersom ni är två syskon. Därmed skulle du erhålla 125 000 kr och din brors barn 41 667 kr var (125 000/3). Detta är således det som kommer tilldelas din brors barn, dvs. 41 667 kr var.
Med en återbäring av gåvan ska din laglott beräknas såsom om gåvan aldrig hade getts, dvs. att man lägger tillbaka värdet på gåvan 300 000 kr till kvarlåtenskapen: 500 000 kr + 300 000 kr = 800 000 kr. Arvslotten, eftersom ni är två barn, är 400 000 kr, och laglotten 200 000 kr. Således ska du tillskiftas 200 000 kr.
I det här fallet blir era laglotter tillsammans 325 000 kr, och därmed ryms det i den kvarlåtenskap som finns kvar på 500 000 kr, och den nya frun behöver i realiteten inte återbära gåvan (ersättning för den) eftersom det inte fattas några pengar för att ni ska få ut era laglotter. Dock spelar det in i laglottsberäkningen att du väcker talan om återbäring, din laglott ökar, som du ser ovan, med 75 000 kr. De resterande 175 000 kr av de 500 000 kr ärver din fars nya fru genom testamentet.
Sammanfattningsvis, om vi utgår ifrån att gåvan ska återbära och att kvarlåtenskapen utgörs av 500 000 kr och gåvan 300 000 kr, ska din brors tre barn tillskiftas 41 667 kr var, och du ska tillskiftas 200 000 kr, som era laglotter. Din fars fru ärver resten av kvarlåtenskapen och behåller gåvan.
ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637.
ÄktB hittar du https://lagen.nu/1987:230.
Hoppas det var svar på din fråga, lycka till!
Vänligen,
