Beräkning av laglott
Mamma L och Pappa E är gifta och har sonen P.
Pappa Edör 30 sept 1972 och sonen P får då ut hela sitt farsarv.
Sonen P är gift med sonhustrun P och de får dottern M,
som alltså är Mamma L enda barnbarn.
Sonen P dör och då blir enda barnbarnet M bröstarvinge till
Mamma L och ärver allt efter henne i sin fars P ställe,
men Mamma L vill inte att barnbarnet M skall ärva någonting alls
så hon testamenterar allt till en god vän N som hjälpt henne i många år.
Mamma L dör och gode vännen N blir då universell testamentstagare till all
hennes egendom, men barnbarnet M vill ha sin laglott som hon påstår är
hälften av Mamma L egendom. Testamentstagaren vännen N påstår att
barnbarnet M laglott endast är en fjärdedel, eftersom sonen P redan fått ut sitt farsarv. Vem har rätt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Regler som reglerar arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Mamma L:s närmsta arvinge är helt riktigt M eftersom M är L:s bröstarvinge enligt 2 kap. 1 § ÄB. Hälften av M:s arvslott dvs hennes farmors kvarlåtenskap, eftersom hon är den enda arvingen i första arvsklassen, utgör M:s laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Det är därför riktigt som M påstår att hon har rätt att få ut hälften av hennes arvslott, hennes farmors kvarlåtenskap. M:s laglott blir inte en fjärdedel eftersom arvet efter mamma L är ett arv och arvet efter pappa E utgör ett arv.
Hoppas det var svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
