Beräkning av laglott

Mamma L och Pappa E är gifta och har sonen P.

Pappa Edör 30 sept 1972 och sonen P får då ut hela sitt farsarv.

Sonen P är gift med sonhustrun P och de får dottern M,

som alltså är Mamma L enda barnbarn.

Sonen P dör och då blir enda barnbarnet M bröstarvinge till

Mamma L och ärver allt efter henne i sin fars P ställe,

men Mamma L vill inte att barnbarnet M skall ärva någonting alls

så hon testamenterar allt till en god vän N som hjälpt henne i många år.

Mamma L dör och gode vännen N blir då universell testamentstagare till all

hennes egendom, men barnbarnet M vill ha sin laglott som hon påstår är

hälften av Mamma L egendom. Testamentstagaren vännen N påstår att

barnbarnet M laglott endast är en fjärdedel, eftersom sonen P redan fått ut sitt farsarv. Vem har rätt?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler som reglerar arv finns i ärvdabalken (ÄB).

Mamma L:s närmsta arvinge är helt riktigt M eftersom M är L:s bröstarvinge enligt 2 kap. 1 § ÄB. Hälften av M:s arvslott dvs hennes farmors kvarlåtenskap, eftersom hon är den enda arvingen i första arvsklassen, utgör M:s laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Det är därför riktigt som M påstår att hon har rätt att få ut hälften av hennes arvslott, hennes farmors kvarlåtenskap. M:s laglott blir inte en fjärdedel eftersom arvet efter mamma L är ett arv och arvet efter pappa E utgör ett arv.

Hoppas det var svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Hanna RappmannRådgivare
Public question details image

Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000