Beräkning av kvotdelar vid efterarv

2016-03-31 i Efterarv
FRÅGA
Följdfråga till http://lawline.se/answers/32334Fallet att särkullbarnet får ut sitt arv senare. Så här svarade ni:"Ett särkullbarn kan istället för att få ut sitt arv direkt efter sin förälders bortgång, i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB, välja att avstå sin rätt till förmån för den andra maken. Detta framgår av 3 kap. 9 § ÄB. När detta sker kommer särkullbarnet i enlighet med 3 kap. 2 § ÄB att ärva sin del. I ditt exempel kommer Eva att ärva hela Adams kvarlåtenskap med fri förfoganderätt i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Lotta, Olle och Kalle blir då efterarvingar. Vid Evas bortgång kommer kvarlåtenskapen att fördelas bland dessa i enlighet med 3 kap. 2 § ÄB."Frågan:Särkullbarnet Lotta hade om hon tagit ut sitt arv direkt efter faderns död (väl) fått 1/6 av hela boet.Om hon då istället får ut sitt arv som efterarv efter maken Eva, får hon då 1/3 eller 1/6 av kvarlåtenskapen?
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att beräkna vilken rätt barnen har till efterarv räknar man kvotdelar. Kvotdelen för den avlidnes efterarvingar beräknas genom att räkna ut hur stor del av den efterlevande makens totala egendom (det vill säga summan av kvarlåtenskapen och det maken erhöll genom bodelning plus eventuell enskild egendom) kvarlåtenskapen utgör (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB).

Vi säger att det exempelvis finns ett sammanlagt giftorättsgods till ett värde av 1 000 000 kr vid den först avlidna makens död som i ditt första exempel. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 500 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 500 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB eftersom Lotta avstod sitt arv. Den efterlevande maken, Eva i det här fallet, erhåller alltså sammanlagt 1 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna (Lotta, Olle och Kalle) har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 500 000 kr (arvet)/1 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %.

Antag sedan att den efterlevande maken dör. Antag vidare att den efterlevande maken vid sin död äger tillgångar till ett sammanlagt värde av 1 000 000 kr. Då har efterarvingarna rätt till kvotdelen av den förmögenhet som den efterlevande maken äger vid sin död. Kvotdelen är 50 %. Efterarvingarna ärver alltså 50 % av 1 000 000 kr = 500 000 kr i efterarv efter den först avlidne maken. I enlighet med ditt exempel är alltså Olle, Kalle och Lotta efterarvingar och får därför dela lika på de 500 000 kr i efterarv. Olle och Kalle får sedan som Evas bröstarvingar dela lika på återstående 500 000 vid hennes bortgång. Under förutsättning att Eva inte är omgift eller har något testamente.

Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss igen om du har fler frågor.

Melanie Ascough
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (699)
2020-08-13 Hur fördelas arvet vid en efterlevande makes död?
2020-08-13 arv vid nygifte?
2020-08-06 Hur fördelas efterarv?
2020-07-31 Efterlevande makens arvsrätt

Alla besvarade frågor (82768)