Behöver jag vara rädd för att bli uppsagd när jag är föräldraledig?

FRÅGA
Hej, jag har jobbat på en restaurang i 3 år. Jag betalar facket. Och chefen har gröna riksavtal. Mina arbetstider mån-fredag 16-01:30, lördagar 11:30- 01:30. Han betalar ingen OB-ersättning och ingen övertid. Har har inte heller höjt vår lön till lägsta som är 134 kr jag jobbar för 130kr/h. Jobbar c:a 200-250h i månaden.Facket har sagt att de råder att jag ska vänta med att göra anmälan för ersättning pga Corona tider. Men, Jag ska vara mamma ledig från och med september, och jag vill få min ersättning. Vad jag förstått kan jag endast få ersättning för senaste året och inte mer. Du är min fråga om jag måste göra en sådan anmälan innan jag blir ledig, eller kan jag göra första dagan jag är mamma ledig. Våran inte skicka in något nu så jag inte blir arbetslös under tiden jag är mamma ledig.Kan också lägga till att jag var borta en dag denna månad, och då sa han att jag inte får vara sjuk om jag vill jobba inom restaurang branschen, och jag ska komma till jobbet. Jag är i 5 månad, det är tufft att jobba 250 h. Vad och när ska jag söka hjälp? Vill inte vara arbetslös när bebisen föds.
SVAR

Hej!

Vilken tråkig situation du har råkat ut för. Jag ska försöka att hjälpa dig reda ut hur din arbetssituation ser ut juridiskt. Det handlar om många olika lagar inom arbetsrätten; dels om ditt anställningsskydd, dels om dina rättigheter som anställd. I och med att arbetsgivaren är ansluten till ett kollektivavtal spelar kollektivavtalet i sig också en stor roll som rättskälla. Jag kommer att strukturera mitt svar efter informationen i din fråga.

Ditt schema är olagligt

Du är först och främst bunden av ditt kollektivavtal. Eftersom jag inte har tillgång till det utgår jag från lagen. Lagen säger att en normal arbetsvecka är 40 timmar (5 § arbetstisdslagen (ATL). Det finns dock begränsningar: Du får max arbeta 48 övertimmar under fyra veckor eller 50 övertimmar per kalendermånad (8 § ATL). Arbetsgivaren kan öka övertiden ytterligare om det inte går att lösa arbetet på något annat sätt, till exempel genom att anställa fler. Om ditt kollektivavtal medger övertid får du arbeta övertid inom dess ramar (7 § ATL).

Förutom lagen gäller domstolsfall från Arbetsdomstolen. Det finns ett fall (AD 2010 nr 96) om en arbetsgivare inom anläggningsbranschen som regelbundet schemalade sina anställda med mer tid än som framgick av deras anställnings- och kollektivavtal. Av domen framgår det att arbetsgivaren får schemalägga övertid som normal arbetstid förutsatt att det handlar om en enstaka händelse. Det gäller dock inte för dig eftersom dina arbetstimmar återkommande utgör övertid.

Enligt mina uträkningar arbetar du 61,5 timmar i veckan minus eventuella raster. En rast är en obetald eller betald rast för till exempel lunch (15 § ATL). Därutöver ska du ha betalda pauser för exempelvis fika och toalettbesök (17 § ATL).

Du skriver att du normalt sett arbetar 200 till 250 timmar i månaden medan en vanlig månatlig arbetstid är 160 timmar. Det blir 40 till 90 övertidstimmar i månaden. Enligt lagen får övertid uppgå till 48 timmar över fyra veckor eller 50 dagar under en kalendermånad. Det finns dock ett tak på 200 övertidstimmar under ett år. I princip oavsett vad kollektivavtalet säger är övertiden inte laglig. Taket på 200 övertidstimmar går in och gör din arbetstid olaglig.

För det första har du rätt till övertidsersättning. Du kan få ut övertidsersättningen i antingen kompensationsledighet eller i pengar. För det andra är en sådan mängd övertid olaglig. Även om kollektivavtalet kanske sätter andra gränser än lagen är sådana tider som du nämner oacceptabla.

Din chefs schemaläggande är straffbart

För att ha missaktat arbetstiderna kan din arbetsgivare dömas till föreläggande eller förbud (22 § ATL) eventuellt kombinerat med vite (22 § andra stycket ATL). Alternativt kan din chef få fängelse och/eller böter (23 § ATL). Oavsett kan arbetsgivaren förläggas att betala sanktionsavgifter (26-27 §§ ATL) som tillfaller staten.

Du har rätt till OB

Du har rätt till tillägg för obekväm arbetstid (OB-tillägg eller "OB") genom ditt kollektivavtal. Tillägget är en del av avtalsvillkoren. Om chefen inte betalar ut OB-tillägget bryter chefen mot kollektivavtalet och gör sig därmed skyldig till avtalsbrott. Då kan chefen bli tvungen att betala skadestånd till dig som medlem och till facket. Det framgår av allmänna avtalsrättsliga principer.

Du har rätt till lönehöjning och minimilön

Detsamma gäller för din grundlön: Chefen ska betala ut de löner som finns uppställda i kollektivavtalet inklusive lönehöjningar. Som bekant finns det ingen minimilön enligt lag i Sverige utan minimilöner regleras i kollektivavtal. Eftersom kollektivavtalet är bindande för arbetsgivaren ska den följaktligen betala ut minimilön eller mer inklusive löpande lönehöjningar. Annars gör arbetsgivaren sig skyldig till avtalsbrott och både du och facket kan få skadestånd av arbetsgivaren.

Du har rätt att få vara sjuk

Du skriver att du var sjuk en dag. Det får du utan tvekan vara. Din arbetsgivare kan på inget sätt tvinga dig att arbeta. Din chef företräder arbetsgivaren och ska därför leda och fördela arbetet. Arbetsledningsrätten begränsas av förbud mot god sed och godtycke. Att anse att en anställd som är sjuk ska arbeta tycker jag bryter mot god sed. Det kan hur som helst inte ingå i din chefs arbetsledningsrätt att tvinga dig att arbeta. Tvärtemot ska din chef stötta dig under sjukdomen och administrativt lösa personalbristen.

Du har rättigheter under graviditeten

Den som är gravid och arbetar har rättigheter gentemot arbetsgivaren på så sätt att arbetsgivaren ska anpassa arbetet. Anpassningarna kan vara av till exempel arbetsmiljön. Arbete i restaurangbranschen är i regel fysiskt krävande i en ibland varm miljö. Då ska arbetet anpassas genom att du slipper tunga lyft och att man reglerar temperaturen. Dessutom ska du ha en plats på arbetet där du kan vila. Om arbetsgivaren missgynnar dig på grund av graviditeten räknas det som könsdiskriminering (1 kap. 1 § diskrimineringslagen). Du ska anmäla en sådan diskriminering till ditt fackförbund eller till diskrimineringsombudsmannen.

Dessa rättigheter gäller från den dag du informerar arbetsgivaren om att du väntar barn. Om arbetsgivaren inte åtgärdar arbetsmiljön kan du vända dig till arbetsgivarens skyddsombud, förutsatt att ett sådant finns. Om det inte finns något skyddsombud kan du ta upp situationen med facket, något som jag återkommer till längre ner i mitt svar.

Du ska inte behöva vara rädd för uppsägning

I din fråga skriver du att du inte vill vara arbetslös när ditt barn kommer. Så klart vill du inte det. Din arbetsgivare får inte säga upp dig bara för att chefen vill det. Du har dina rättigheter som anställd och behåller dem under graviditeten och under föräldraledigheten (1 § föräldraledighetslagen).

En uppsägning från arbetsgivarens sida måste i sig vara sakligt grundad för att vara laglig (7 § lag om anställningsskydd (LAS)). En saklig grund är antingen arbetsbrist eller personliga skäl (7 § LAS). För att det ska röra sig om arbetsbrist måste det finnas mer arbete än vad det finns personal till. För att bli uppsagd på grund av personliga skäl ska den anställda ha betett sig mycket illa på arbetet. Baserat på din fråga finns det inga skäl för din arbetsgivare att säga upp dig.

Ansök om ersättning så snart som möjligt

Du undrar när du ska söka ersättning. Jag förmodar att det handlar om ersättning via facket, men jag är inte helt på det klara med vilken ersättning du menar. Det viktiga är att du och förblir i kontakt med ditt fackförbund som kan hjälpa dig vidare. Det är också viktigt att du ansöker innan fristen går ut, alltså hur långt bak i tiden du kan ansöka om ersättning för. De fristerna ska finnas i ditt kollektivavtal.

Rimligtvis borde du ansöka så snart som möjligt, oavsett vad för ersättning det handlar om. Detta för att så snart som möjligt få din ersättning samt att det är lättare att bevisa något om det ligger nära i tid. Dessutom är det ingen som vet hur lång tid corona-krisen tar. Det bör rimligtvis inte spela någon roll om du är mammaledig eller inte när du ansöker eftersom du fortfarande är anställd i lagens mening. Din ansökan för ersättning får inte ligga till grund för uppsägning hos din arbetsgivare.

Sammanfattning och råd

Du arbetar mer än vad som är lagligt. Du ska ha övertidsersättning och OB-ersättning samt minst minimilön. Din chef håller sig inte till lagen och kan få betala skadestånd till dig på grund av hur han har agerat. Din arbetsgivare måste anpassa din arbetsmiljö till dig under graviditeten. Någon slags anmälan för ersättning gör inte att arbetsgivaren får säga upp dig. Du ska inte behöva vara rädd för att bli uppsagd – en giltig uppsägning beror antingen på arbetsbrist eller på personliga skäl. Du har inte gjort något av det. Du har kvar anställningen under graviditeten och under mammaledigheten.

Jag råder dig att hålla fortsatt kontakt med facket och att göra anmälan så snart som möjligt. Utgå från kollektivavtalet när det gäller frister, så att du får ersättning som du är berättigad till. Jag tycker att det är en hemsk arbetssituation som du har hamnat i och hoppas verkligen att du får all ersättning som du har rätt till. Det finns hjälp och du har rätten på din sida! Jag hoppas att du har fått lite klarhet i frågan. Om det är något som är oklart är du varmt välkommen att kontakta Lawline på nytt eller att prata med våra jurister.

Vänliga hälsningar

Caroline Halfvarson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom OB-ersättning och övertid (61)
2020-07-31 Får arbetsgivare beordra övertid utan förvarning?
2020-07-17 Behöver jag vara rädd för att bli uppsagd när jag är föräldraledig?
2020-06-21 Är jag återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald OB?
2020-06-12 Kan min chef schemalägga övertid?

Alla besvarade frågor (82782)