Be särkullbarn ta ut arv efter makars död och lite om giftorättsgods och lottläggning

2021-08-11 i Efterarv
FRÅGA
Hur blir det m. våra tillgångar?Vi är gifta och har ett särkullbarn som är "mitt". Maken har mor och bror kvar.Vi vill att sonen skall ärva, utan undatag, men vill dock INTE att sonen ska ta ut arvet direkt vid min bortgång, utan vänta tills vi båda är bortgångna.Jag undrar också på alla saker som min make har kvitton på, trots att vi betalat gemensamt för dem?! T.ex.vid inköp av en Smart TV, eller något annat som är dyrare. Maken betalar TV:n i affären, och jag för över slantar till makens konto efteråt. Eller en mycket dyrare vara än så, det är riktigt viktigt att få det korrekt!Tack för hjälpen, och Ni är helt suveräna!Mvh
SVAR

Hej

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag uppfattar din fråga som två frågor.

Första frågan är om man i ett testamente kan tillse att särkullbarn väntar med att ta ut sitt arv tills båda makarna dött.

Den andra frågan uppfattar jag som en fråga kring bodelning, nämligen hur samägt lösöre (saker som möbler, tv osv) fördelas vid bodelning. Tilläggas bör att många av de saker som är samägda utgör ofta så kallat bohag. Med bohag menas sådant som är avsett för det gemensamma hemmet såsom möbler och dyl.

Fråga 1

Det går att i ett testamente skriva att man önskar att särkullbarnet tar ut hela sitt arv efter att båda makarna dött. Särkullbarnet har möjlighet att göra detta (3 kap. 9 § Ärvdabalken (ÄB)). Särkullbarnet har dock alltid möjligheten, hur du än formulerar ditt testamente, att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Du kan dock förordna att den andra halvan som inte är laglott ska tas ut efter båda makarna dött.

Fråga 2

När en make dött genomförs en så kallad bodelning för att fördela värdet på sakerna. Typiskt sett är värdet på lösöre sådant som inte är enskild egendom utan istället delas lika i en bodelning, så kallat giftorättsgods. I det fallet spelar det ingen roll att det är samägt.

En annan fråga är vem som har rätt att få själva sakerna tilldelad på sin så kallade lott. Frågan är ofta vem som anses ha störst behov av själva sakerna. När det gäller bodelning som kommit till på grund av den ena makens död gäller som princip att den efterlevande maken anses ha störst behov av i vart fall bohaget (11 kap. 8 § 3 st. Äktenskapsbalken).

Sammanfattningsvis så går det att önska sig i ett testamente att särkullbarnet väntar med hela sitt arv tills båda makarna dött och det går att bestämma i testamente att särkullbarnet måste vänta med åtminstone halva arvet. Samägda saker är ofta giftorättsgods och deras värde delas ofta lika i bodelning, men den efterlevande maken får de oftast på sin lott.

Jag hoppas jag uppfattat dina frågor på rätt sätt och att du är nöjd med svaret.

Franck Olofsson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?