Barns efterarvsrätt efter omgifte

2017-11-04 i Efterarv
FRÅGA
HejJag var gift med en änkeman som hade en dotter från hans första äktenskap. Han dog nu. Det finns inte gemensamma barn, jag har inga barn från mitt första äktenskap heller. Det finns testamente, min man skev laglotten till sin dotter, och det som rest till mig. Min mans dotter(särkullbarn) fåt inte sitt arv efter hennes mamma som var avliden i 2003.Jag skulle vara mycket tacksam om Ni beskriver hur kalkyleras nu i 2017 min mans dotters arvdel efter hennes mamma( min mans första maka).Till ex. enligt bouppteckningen i 2003 min man hade 100000 kr. Hans första maka hade 20000 kr.Idag har min man och jag ca 10 gånger mer: 1000000 sek. Hur mycket pengar får nu särkullbarn som arvinge efter hennes mamma? Hur kan det användas ÄB (1958:637) 3 kap 4 §:Överstiger boets värde vid efterlevande makens död…….Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag uppfattar situationen enligt följande, vilket alltså är omständigheterna jag kommer utgå från i mitt svar:

- A (fadern) & B (modern) var gifta och hade ett gemensamt barn (X).

- B avled 2003. Vid denna tidpunkt äger A 100 000 kr och B 20 000 kr (inget är enskild egendom). Efter en bodelningen är A & B:s egendom 60 000 kr var (100 000 + 20 000 = 120 000 gemensamt --> 120 000/2 = 60 000 var. Efter bodelningen ärvde A alls B:s egendom (60 000) och värdet av hans egendom uppgick därmed till 120 000 kr. (jämför 11 kap. ÄktB)

- A gifte sedan om sig med C (dig) och A avlider senare. Vid denna tidpunkt äger A 500 000 kr och C 500 000 kr (inget är enskild egendom).

Jag kommer också utgå från att det inte finns något testamente som reglerar arvet.

------------------------------------------------------------------------------------

Precis som du själv konstaterat är det Ärvdabalken (ÄB) som är relevant lag vad gäller arv. Även Äktenskapsbalken (ÄktB) blir relevant i vissa delar när den avlidne var gift.

Nedan kommer jag först att mer utförligt beskriva hur arvet till särkullbarnet ska räknas ut. Avslutningsvis kommer jag att kort sammanfatta det mest väsentliga och svara så gott jag kan på din fråga utifrån de förutsättningar du beskriver i frågan.

Kort om arv

När en person som är gift dör görs först en bouppteckning för att veta vad som ägs av respektive make. Därefter genomförs en bodelning enligt reglerna i Äktenskapsbalken och slutligen fördelas arvet (23 kap 1 § andra stycket ÄB). Efterlevande make kan bestämma att bodelning inte ska ske (12 kap. 2 § ÄktB).

Barnets efterarvsrätt

När B avled fick X avstå sitt arv till förmån för A som var efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket första meningen ÄB). X fick då istället så kallad efterarvsrätt till B:s andel av den egendom A totalt hade efter arvet. Innebörden av att X fick efterarvsrätt är att hon har rätt att efter A:s död få ut viss andel av dennes egendom som arv från B. (3 kap. 2 § ÄB) Enligt förutsättningarna ovan kommer hälften (60 000/120 000) av A:s egendom från arvet efter B. Detta innebär att X, som arv efter B, har en rätt till efterarv motsvarande hälften av A:s egendom vid A:s död.

När A (som gift om sig med C) dör har X rätt att få ut sitt efterarv innan bodelning med C sker (3 kap. 6 § första stycket ÄB). Efter att bouppteckningen skett ska alltså X få ut sitt efterarv enligt sin kvotdel, vilken enligt ovan är hälften av A:s egendom. Enligt förutsättningen att A & C äger 500 000 var av sina tillgångar på 1 000 000 kr har alltså X som huvudregel rätt till 250 000 kr i efterarv.

Efter att X fått ut sitt efterarv sker (om inte C begär att var sida ska behålla sin egendom enligt 12 kap. 2 § ÄktB) bodelning. Efter detta fördelas A:s andel mellan dennes arvingar. I detta fall är X ensam bröstarvinge och har då rätt att få ut hela arvet på en gång eftersom hon är särkullbarn – X får alltså i så fall hela arvet från A. Utifrån samma förutsättningar som ovan skulle det i bodelningen ingå 500 000 från C och 250 000 från A (eftersom X innan bodelningen haft rätt till sitt efterarv) = totalt 750 000. Detta delas lika mellan makarnas sidor vilket innebär att C får 375 000 kr och A:s dödsbo får 375 000 kr. A:s 375 000 ärvs i sin helhet av X som är ensam bröstarvinge och dessutom särkullbarn.

Med de förutsättningar som jag inledde mitt svar med att tala om att jag utgår ifrån, skulle alltså X efter A:s dödsfall som huvudregel ha rätt till totalt 625 000 kr (250 000 i efterarv från B och 375 000 i arv från A).

Innebörden av 3 kap 4 § ÄB är att om det går att visa att A i ovan fall ökat värdet på sin egendom genom arv, gåva, testamente eller arbete får ett belopp motsvarande maximalt det tillskott som går att visa och maximalt värdeökningen på boet, undantas vid fördelningen av efterarv. Under samma förutsättningar som ovan, men med tillägget att det går visa att 100 000 av A:s egendom kommer från exempelvis ett arv från A:s förälder, skulle alltså följande gälla: Om A:s tillgångar vid hans död är värda 500 000 kr skulle de 100 000 som han fått i arv dras av innan efterarvet beräknas. X efterarv blir därför hälften av 400 000 (500 000-100 000) = 200 000. I bodelningen med C ingår då C:s 500 000 och de 300 000 som finns kvar från A efter att X fått sitt efterarv. Totalt finns alltså 800 000 i bodelningen varav C får 400 000 och 400 000 ärvs av X som är ensam bröstarvinge till A och dessutom särkullbarn.

Under dessa förutsättningar skulle alltså X efter A:s dödsfall ha rätt till totalt 600 000 (200 000 i efterarv från B och 400 000 i arv från A).

Sammanfattande svar på din fråga

Det särkullbarnet i din fråga har rätt till i arv efter sin mamma är en viss kvotdel av pappans totala tillgångar när han dog. Under förutsättningen ovan att särkullbarnets mamma och pappa vid mammans död inte hade någon enskild egendom, utgör kvotdelen 50 %. Detta innebär i så fall att särkullbarnet efter pappans död har rätt till hälften av hans tillgångar i efterarv från sin mamma, samt dessutom hela arvet efter sin pappa.

Om det går visa att pappans tillgångar ökat i värde till följd av arv, gåva, testamente eller arbete ska motsvarande summa, dock maximalt värdeökningen av pappans tillgångar jämfört med efter mottagandet av arvet från mamman, dras av från pappans tillgångar innan särkullbarnet får ut sitt efterarv.

Storleken på arvet efter pappan kommer, som framgått ovan, påverkas av hur mycket pappans andel blir i bodelningen mellan dig och hans dödsbo. Om fallet är så att du, innan bodelningen, har mer egendom som ska ingå i bodelningen än vad pappan hade så är det fördelaktigt för dig att utnyttja regeln i 12 kap. 2 § ÄktB som säger att du har rätt att välja att bodelning inte ska genomföras. I sådant fall får du behålla dina tillgångar som de är nu och pappans tillgångar ärvs av särkullbarnet.

-------------------------------------------------------------------

Hoppas att du fått svar på din fråga! Ifall jag tolkat omständigheterna fel och du därmed, eller av annan anledning, behöver ett förtydligande av något är du välkommen att lämna en kommentar nedan.

Vänliga hälsningar,

Malin Gustavsson
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (801)
2021-09-14 Har systrar rätt till efterarv?
2021-08-30 Testamentera bort kvarlåtenskap med fri förfoganderätt?
2021-08-30 Kan efterlevande make testamentera bort efterarv eller minska dess omfattning genom gåvor?
2021-08-26 Hur beräknas efterarv till särkullbarn?

Alla besvarade frågor (95698)