Barnets bästa i frågan om kontakt med vårdnadshavare

2019-07-19 i Barnrätt
FRÅGA
När min dotter är hos sin pappa, mitt ex, får jag endast ringa en gång per vecka. Denna gången har vi inte fått prata alls då han förhalar det med än det ena och än det andra så vi inte kan pratas vid. T ex att de är och badar och hon ringer sedan. Att hon sover över hos en kompis. Att hon sover etc etc. Nu har hon snart varit där i 2 veckor pga sommarlov. Dottern har själv uttryckt att hon vill att vi hörs av fler gånger än så under tiden hon är där, vilket hennes pappa är informerad om av mig. Hon är 10 år. Hos mig har hon sin mobiltelefon så pappan kan ringa henne när han vill men denna får hon inte ha med sig hem till honom. Är detta någon slags umgängessabotage?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Jag utgår från att både du och din dotters pappa är vårdnadshavare till henne.

Vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir uppfyllda (6 kap 2 § andra stycket FB). Barnets behov uttrycks som en rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran (6 kap 1 § föräldrabalken (FB). Att vara vårdnadshavare innebär både en rätt- och en skyldighet att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I takt med att barnet blir äldre, och uttrycker egna önskemål, ska hänsyn tas till barnets egna vilja (6 kap 11 § FB).

Det finns ingen egentlig umgängesrätt för en förälder i förhållande till sitt barn. I stället är det barnet som har rätt till umgänge med båda sina föräldrar (6 kap 15 § FB). Umgänget är till för barnet. I lagen står att föräldrarna har ett gemensamt ansvar att verka för att barnet kan ha kontakt med den förälder som barnet inte bor tillsammans med (6 kap 15 § andra stycket FB). Det som nu redovisats ger uttryck för barnets bästa, som ska genomsyra alla beslut som fattas rörande barnets vårdnad, boende och umgänge (6 kap 2 a § FB). Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska avseende fästas särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap 2 a § andra stycket FB). I barnets bästa ligger bland annat att barnet inte ska behöva träffa en förälder om barnet inte vill. Motsvarande hänsyn ska tas till barnets önskemål om att vilja ha mer kontakt med en förälder. Ju äldre barnet blir, desto mer hänsyn ska tas till barnet.

Så länge önskemålen inte är ouppnåeliga eller orimliga bör barnet få kontakta den förälder som barnet inte bor med. Kontakten ger barnet trygghet och kan vara en del i de basala behov som vårdnadshavare är skyldiga att ge sitt barn.

Din dotter har önskat att få prata med dig fler gånger än en gång i veckan. Hon är 10 år och har en egen vilja. Önskan att kontakta en förälder är en sådan fråga som en 10- årig själv bör kunna besluta i, och hennes egen vilja ska absolut tillmätas stor vikt. I enlighet med det som är bäst för henne bör hennes pappa inte kunna bestämma när hon ska få prata med sin mamma. Detta handlar alltså inte om föräldrars åsikter, utan om barnens rätt till trygghet och rätten till båda sina föräldrar.

Hoppas du har fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Elin Lindgren
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Barnrätt (1345)
2019-12-07 Vem ärver ett barns försäkringsersättning?
2019-12-07 Förälders umgängesrätt med tonårsson
2019-12-03 Vem av föräldrarna får vårdnaden då barnet föds?
2019-11-30 Har mor- och farföräldrar rätt till umgänge med sina barnbarn?

Alla besvarade frågor (75337)