Barnet vill inte bo hos den ena föräldern
Hej.
Jag har en snart 12-årig son som absolut inte vill bo hos sin pappa. Han är väldigt tydlig med vad han vill och det är att träffa sin pappa ibland men inte sova över hos honom, utan bo hos mig. Han mår inte bra hos honom säger han. Han har inga kompisar där pappan bor. Han känner sig ångestfylld och orolig när han är hos sin pappa. Rädd att han skall bli arg osv. För att göra en lång historia kort så har detta tärt på förtroendet för sin pappa. Hos mig har han kompisar och nära till skola och fotbollsträning. Han uttrycker väldigt tydligt att han känner sig trygg hos mig och mer hemma här. Jag har försökt peppa och motivera honom att vara hos pappan. Även försökt skära ned på vistelsen hos sin pappa till varannan helg. Han vägrar. Jag kan väl inte tvinga honom att åka dit??
Bästa hälsningar, en mamma.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge regleras i föräldrabalken(FB).
Utifrån det du skriver tyder jag det som att du rättsligt sett är ”boendeföräldern” och pappan är ”umgängesförälder”.
I 6 kap 15 § första stycket FB står det att ett barn ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Det är alltså en rätt för barnet och inte en förälder. Men i andra stycket samma paragraf kan vi läsa att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses.
Utgångspunkten vid beslut är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, 6 kap 2 a § första stycket FB. I andra paragrafen samma paragraf kan vi se att särskild hänsyn bl.a. ska tas till barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Alltså kan vi se att både du och barnets far måste sträva efter att er gemensamma son ska ha god kontakt med er båda. Det framgår tydligt att du försöker på bästa sätt att främja god kontakt med fadern. I 6 kap 2 a § sista stycket FB står det att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. I rättspraxis har man sagt att när barnet är 12 år så ska det tas stor hänsyn till barnets vilja. Din son är nästan 12 år vilket betyder att hans vilja förmodligen bör ges stort beaktande.
Du kan såklart inte tvinga din son att bo hos sin far om han tvärt bestämt inte vill. Men kom ihåg att det ställs stora krav på dig som boendeförälder att motivera ditt barn att träffa den andre föräldern. Det viktiga är i det fallet att reda ut varför din son inte vill vara hos pappan och försöka vidta åtgärder då barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna som sagt är väldigt viktigt. Men rör det sig endast om att din son inte vill sova hos pappan så kan umgänget ändå tillgodoses på andra sätt, som att de t.ex. endast träffas på dagarna. Så småningom kanske din son ändrar sig och även vill sova hos pappan.
Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!
