Banksekretess - tvist i ARN?
Jag behöver juridiska underlag från er för att få bort integritetskränkande handlingar om mig hos ARN:
Under vår tvist vid ARN, skickade Nordea (motparten) av oaktsamhet in en irrelevant handling till målet - en blankett med känslig info som Nordea fått av mig tidigare. En telefoninspelning mellan oss sitter också i diariet!
Precis som med ALL korrespondens med banken, omfattas dessa handlingar av banksekretess.
De sitter nu i målets diarie som att de vore offentliga handlingar - och kan nu beställas av folk!
Jag sa till ARN att de bara får ha offentliga handlingar i diariet (ej handlingar med banksekretess). De vägrar ta bort handlingarna från diariet och säger att allt som skickas till ARN (även det som omfattas av sekretess) AUTOMATISKT BLIR offentliga handlingar när de läggs i diariet och har rätt att vara där. Det måste vara fel! Bör inte allmänna handlingar vara allmänna för att klassas som så?
Underlag på att ARN har fel:
Prop. 1979/80:2, Del A, s. 358: "….Det bygger på att [myndigheten inte för in hemliga uppgifter i det diarium som man är skyldig att hålla allmänt tillgängligt.]"
JO menar att sekretessbelagda dokument ej hör hemma i diariet: "I fallet JO 2014/15 s. 630 hävdade Ungdomsstyrelsen att namnen på personer som hade begärt ut allmänna handlingar från myndigheten var sekretessbelagda. Ändå hade dessa namn förts in i diariet. JO skrev: [“Om det funnits skäl att med stöd av reglerna i OSL sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet".]
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.
Banksekretess
Banksekretess regleras i 1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Sekretessen omfattar alla uppgifter som rör en bankkunds mellanhavanden med banken oavsett om uppgiften är skriftlig eller muntlig. Till och med uppgiften att en viss person är eller inte är kund i banken omfattas av sekretessen. Om en banktjänsteman bryter mot sekretessen kan banken bli tvungen att betala skadestånd till den drabbade bankkunden. Bankkunden måste dock först kunna visa att han lidit en ekonomisk skada på grund av att banken brutit mot banksekretessen.
Sekretessen innebär dock endast ett förbud mot att "obehörigen" lämna ut uppgifter. Banksekretessen är inte absolut, eftersom inte varje utan endast obehörigt röjande av kundinformation är förbjudet. Tystnadsplikten har tre aspekter. I vissa situationer innebär den en plikt att inte sprida uppgifter om kunder i banken. Mot denna plikt står en skyldighet att i vissa fall bryta tystnadsplikten och lämna ut uppgifter om kunder. Därutöver finns situationer när en bank inte är skyldig men väl har en rätt att göra avsteg från tystnadsplikten (prop. 2002/03:139 s. 478). En sådan situation kan tänkas vara då en översyn av bankens arbete ska göras, exempelvis vid en tvist i ARN.
När handlingar inkommer till ARN, vilket är en myndighet, så anses de vara allmänna (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Detta innebär också att vem som helst har rätt att ta del av dem (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Hinder mot att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För att en myndighet ska sekretessbelägga en uppgift måste det alltså finnas en tillämplig sekretessbestämmelse i OSL. Bara det faktum att en uppgift omfattas av banksekretess är således inte tillräckligt för att uppgiften även ska vara sekretessbelagd hos ARN. Myndigheten gör en egen sekretessbedömning av varje enskilt fall.
Om du tycker att de har gjort fel?
Först och främst har du möjlighet, om du anser att banken har lämnat ut en uppgift "obehörigen" (det vill säga en onödig uppgift för ärendet) att väcka talan om skadestånd. Detta kräver dock att du har lidit en ekonomisk skada till följd av att banken har brutit sekretessen.
Gentemot myndigheten så måste du först finna stöd för att uppgiften i fråga ska vara sekretessbelagd. De möjliga grunderna finner du i OSL. I det fallet uppgifterna är sekretessbelagda skulle den som röjer uppgiften kunna ha gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikt (14 kap 2 § OSL och 20 kap 3 § brottsbalken).
Sammanfattning och råd
Banker omfattas av banksekretess. De har dock i vissa fall rätt att lämna ut uppgifter, till exempel till en myndighet som utövar tillsyn. Den möjlighet du i detta led har är att hävda att uppgiften i fråga var "onödig" i förhållande till ärendet. Med andra ord har banken endast rätt att lämna ut uppgifter som faktiskt är nödvändiga.
Handlingar som inkommer till myndigheter är allmänna och omfattas därför av offentlighetsprincipen. Undantag från detta görs om uppgiften enligt någon bestämmelse i OSL är sekretessbelagd. Varje myndighet gör en egen sekretessprövning, och utan att vidare veta vad uppgiften i ditt fall gäller så kan jag inte avgöra huruvida sekretessprövningen har gjorts korrekt i ditt fall. Mitt råd är därför att du kollar över OSL för att se om du finner någon tillämplig bestämmelse. Om ja så kan den som röjer uppgiften göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikt. Om nej så kan du tyvärr inte påverka uppgiftens spridning.
Om du har några frågor om mitt svar så får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se.
Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
