Avyttring av aktier i ett 50/50-bolag - Vad gör jag om den andra andelsägaren inte vill lösa ut mig?
Hej, jag är delägare (50 %) i en större fastighet i Stockholm.
Fastigheten ligger i ett AB och är fullt uthyrd.
Delägare nummer 2 har också 50% i fastigheten.
Nu vill jag sälja min del i fastigheten och hoppas den andra delägaren är intresserad av att köpa ut min del i fastigheten till marknadspris. Och då kommer det att lösa sig smidigt.
Scenario nummer 2 kan bli att den andra parten inte vill eller kan köpa min del.
Vad händer i så fall och hur kan jag då komma till en försäljning av min del?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar din fråga enligt följande. Ett privat aktiebolag, vilket du äger till hälften, har en fastighet i sin ägo som i dagsläget är uthyrd i sin helhet. De resterande aktierna i det aktuella bolaget ägs till fullo av en och samma person. Totalt är ni alltså två fysiska andelsägare med lika stora innehav och lika många röster. Du önskar nu att avyttra (sälja) din andel i aktiebolaget och undrar därför vad som skulle hända om den andra aktieägaren inte kan eller vill lösa ut dig.
Tillämplig lagstiftning är aktiebolagslagen (ABL). Jag kommer i mitt svar nedan att bortse ifrån den så kallade samäganderättslagen eftersom du har uppgett att det inte rör sig om något fysiskt direkt ägande i fastigheten ("fastigheten ligger i ett AB"). Jag kommer vidare att utgå ifrån att ditt ärende inte heller handlar om ett så kallat avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL).
Möjligheter att begränsa en aktieägares rätt att sälja aktier, vad gäller?
Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika vis skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att avyttra aktier. Friheten är total om inte bolagsordningen föreskriver annat (aktiers fria överlåtbarhet, 4 kap. 7 § ABL) och det är endast vissa typer av omsättningshinder som enligt ABL tillåts i en bolagsordning, vilka följer härnäst.
Samtyckesförbehåll - Ett sådant får upptas i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en eller flera aktier endast får överlåtas med bolagets samtycke (4 kap. 8 § ABL). Det ska också framgå av förbehållet om det är styrelsen eller bolagsstämman som ska pröva frågan (4 kap. 9 § 1 st. 1 p. ABL).
Förköpsförbehåll - Ett sådant får tas in i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en aktieägare eller annan viss utpekad person först ska erbjudas att få köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 § ABL).
Hembudsförbehåll - Tas också upp i bolagsordningen och innebär mycket förenklat att trots att en äganderättsövergång har skett åläggs förvärvaren av aktierna att efterhöra om det finns någon annan (i regel annan befintlig aktieägare) som vill lösa aktierna till det pris som har erlagts (4 kap. 27 § ABL).
Du har inte redogjort för hur er bolagsordning ser ut men givet det nu sagda finns goda skäl att mycket noggrant studera denna för att därmed utröna huruvida du kan åberopa principen om aktiers fria överlåtbarhet (4 kap. 7 § ABL). Om så skulle vara fallet står det nämligen dig fritt att avyttra din andel i ert gemensamt ägda aktiebolag till vem du vill. Och detta oavsett om din partner kan eller vill lösa ut dig.
Om ni däremot i bolagsordningen skulle ha tagit in ett eller flera av de förbehåll som stadgas i 4 kap. ABL (se ovan) kan ett antal problem uppstå. För att inte den fortsatta framställningen ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer jag främst att koncentrera utredningen till fallet då samtycke fordras av övriga aktieägare eftersom jag bedömer att detta är vad som åsyftas i din fråga.
Och för att knyta an till din faktiska fråga om vad som händer och hur du ska få till stånd en försäljning av din andel i aktiebolaget
För ordningens skull vill jag bara inledningsvis här förtydliga att ett onoterat aktiebolags förvärv av egna aktier är förbjudet (19 kap. 4 § ABL). Att föreslå ett upplägg i vilket bolaget genom en minskning av förmögenhetsmassan hade löst ut dig utan att din kompanjon då personligen hade behövt svara för köpeskillingen är alltså inte tillåtet enligt ABL.
Men om det då i bolagsordningen finns intaget ett samtyckesförbehåll och den andra delägaren av något skäl inte har för avsikt att förvärva ditt innehav behöver du hitta en annan köpare. Det räcker i första ledet med att dennes namn anges (4 kap. 11 § ABL). Vägras samtycke måste det motiveras och vidare måste bolaget (på begäran från dig) presentera en alternativ förvärvare (4 kap. 12 § ABL). Om så inte sker inom tre månader anses samtycke föreligga och du kan då fritt avyttra din andel till vem du vill.
Dilemmat är bara att det är stämman eller styrelsen som ska pröva frågan om samtycke (4 kap. 9 § 1 st. 1 p ABL). Och vid oenighet i så kallade 50/50-bolag (bolag med endast två aktieägare med lika stora innehav och lika många röster, vilket är fallet i ditt case) uppstår ofta svårlösta problem beträffande just beslutsförmågan. På stämman äger ni båda rätt att delta och rösta (7 kap. 2 § ABL) och jag utgår ifrån att ni även sitter i styrelsen. Under förutsättning inga andra styrelseledamöter finns verksamma uppstår således ett dödläge i båda bolagsorganen. Frågan löses därför genom att ordföranden på stämman liksom i styrelsen har utslagsröst vid lika röstetal. Vem som ska agera ordförande på stämman väljer ni själva (7 kap. 30 § ABL). Utgångspunkten här blir dock att ni inte kan enas i den frågan heller varför valet istället kommer att ske genom lottning (7 kap. 41 § 1st. ABL) om inte annat anges i bolagsordningen (7 kap. 41 § 2 st ABL). Styrelsens ordförande väljs av styrelsen själv alternativt genom föreskrift i bolagsordningen eller genom ett stämmobeslut (8 kap. 17 § ABL).
Notis: Det nyss anförda gäller också vid önskemål om förändringar avseende andra förbehåll upptagna i bolagsordningen som kan utgöra hinder för dina aktiers fria överlåtbarhet. Beslut i viktiga bolagsangelägenheter som just ändring av bolagsordning, vinstutdelning och likvidation får nämligen endast fattas av stämman.
Vad blir den konkreta innebörden av detta då?
Jo, givet att frågan om samtycke ska prövas av styrelsen och att denna endast består av dig och din partner krävs en utslagsröst i egenskap av ordförande för att du ska få igenom försäljningen av din andel i bolaget till en utomstående part (8 kap. 22 § ABL). I annat fall, om den andra delägaren skulle inneha posten som styrelseordförande, kan denne alltså hindra att styrelsens samtycke ges. I sådan situation fordras i så fall att styrelsen i ert bolag består av minst en ledamot till och att personen i fråga väljer att gå på din linje. Om någon sådan finns är dock för mig ovisst.
Ska frågan om samtycke istället hänskjutas till avgörande på bolagsstämman måste du i det här läget lyckas att bli vald till stämmans ordförande för att kunna driva igenom din planerade avyttring. Går lottdragningen inte din väg kan du vid ett senare tillfälle eventuellt genom styrelsens försorg före nästa ordinarie stämma kalla till en extra bolagsstämma och få frågan prövad på nytt (7 kap. 13 § ABL) med en förhoppning om att då bli vald till stämmans ordförande. Men notera att ett beslut om kallelse till en extra bolagsstämma ska fattas av styrelsen varför det ovan anförda i föregående stycke ånyo blir tillämpligt.
SAMMANFATTNING
Det saknas viss relevant information i din fråga avseende bolagsordningens konstruktion och därtill eventuella upptagna förbehåll. Men märk väl att principen om aktiers fria överlåtbarhet som kommer till uttryck i 4 kap. 7 § ABL i grunden inte på något sätt är villkorad med din partners vilja eller förmåga att kunna förvärva din andel i bolaget. Du kan således godtyckligt sälja ditt innehav till tredje man (utomstående part) när som helst. Det är först när bolagsordningen exempelvis innehåller en samtyckesklausul som hinder kan föreligga genom att den andra delägaren i enlighet med ovanstående beskrivning obstruerar ett försäljningsförfarande.
Jag har i den här utredningen inte redogjort för institutet frivillig likvidation av aktiebolaget (25 kap. ABL). Mycket för att jag helt enkelt har utgått ifrån att varken du eller den andra personen önskar att upplösa bolaget. I synnerhet inte eftersom fastigheten idag enligt din egen utsaga är fullt uthyrd. Ett beslut om likvidation fattas för övrigt exklusivt av stämman varför de principer och tillvägagångssätt som jag redan har presenterat görs gällande även i en sådan här situation.
Spörsmål knuta till 50/50-bolag kan ibland ge upphov till svårlösta konflikter. Jag föreslår att du skyndsamt lyfter frågan med din kompanjon och försöker att göra upp i godo. Förhoppningsvis har denne både den faktiska viljan och de ekonomiska förutsättningarna för ett förvärv av din andel. I annat fall är det den ovan redovisade tågordningen som gäller för den här typen av beslutsfattande i aktiebolag med två lika stora ägare.
Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.
Vänligen,
