Avtalstolkning vid kommersiella avtal om tjänster - utfyllnad

2019-06-20 i Avtal
FRÅGA
I försäljning av tjänster mellan två näringsidkare har den som ska leverera tjänsten till det andra företaget blivit sjuk och riskerar att bli sjukskriven. Avtalet mellan parterna reglerar inte vad som skall ske vid en eventuell sjukdom.Företagen som ska leverera tjänsten har ingen annan att sätta in.I avtalet står företagen och personen som riskerar sjukskrivning.Hur reglerar man detta då det inte finns någon lag som uttryckligen reglerar köp av tjänst mellan näringsidkare ?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Inträffar en situation under avtalstiden som inte avtalet ger svaret på, behöver en utfyllnad av avtalet göras. Rent generellt kan sägas att utfyllnad görs genom primärt tvingande regler eller regler som är valfria för parterna att använda sig av som ledning, s.k. positiv utfyllnad. Partsbruk och handelsbruk kan även aktualiseras, dvs. hur branschen eller parterna brukar göra i en liknande situation. För att en positiv utfyllnad av avtalet ska kunna genomföras ska det finnas stöd för detta i en rättsregel eller genom handels- eller partsbruk.

De vanligaste reglerna som kan användas som utfyllnad för att lösa avtalstolkningsproblem vid kommersiella avtal om tjänster är dels konsumenttjänstlagen (1985:716) (KTjL) och köplagen (1990:931) (KöpL). Enligt juridisk litteratur sägs det att i fall där dessa lagar har samma principer kan man anta att dessa regler även ska användas som utfyllnad vid kommersiella avtal om tjänster. Vid utfyllnad kan även standardavtalet AB 04 vara aktuellt. Annars är rättsläget oklart.

Problemet med sjukskrivningen är att leverantören inte har möjlighet att tillhandahålla tjänsten, vilket innebär att antingen dröjsmål med tjänsten kommer att inträffa, eller att avtalet kanske inte kan fullgöras pga. tjänstens natur. Kanske tjänsten måste tillhandahållas en speciell dag och inte en dag försent? För att kunna fylla ut avtalet är det viktigt att veta vad konsekvenserna blir pga. sjukdomen/sjukskrivningen, så att det finns regler att kunna ta inspiration från. Vill den som beställt tjänsten avbeställa den kan sådana regler användas, eller kanske påföljdsregler om det blir dröjsmål med tillhandahållandet av tjänsten. Det är också viktigt att ta hänsyn till vilken sorts tjänst det handlar om, men det kan även vara användbart att se vad parterna faktiskt vill.

Om avbeställning av tjänsten skulle vara en konsekvens menar juridisk litteratur att det är tveksamt om 42-44 §§ KTjL kan användas som utfyllnad i kommersiella förhållanden. Istället har 52 § andra stycket KöpL diskuterats som en eventuell regel att använda sig av.

Skulle dröjsmål med tillhandahållandet av tjänsten inträffa kan ledning sökas i 22-29 §§ KöpL som handlar om påföljder vid dröjsmål. De primära påföljderna kan vara fullgörande av tjänsten eller att beställaren av tjänsten håller inne betalningen, vilket är likt påföljderna vid konsumenttjänstavtal. Något som är viktigt att veta är att hävning, dvs. att prestationerna återgår, skiljer sig åt om det är ett konsumentavtal eller ett kommersiellt avtal.

Om det saknas regler kan utfyllning göras där det som beaktas är handelsbruk, sedvänja och det som genomsnittligt bäst kommer att främja parternas intressen för den aktuella avtalstypen. I sista hand kan man ta inspiration från andra avtal.

Negativ utfyllnad kan göras ifall avtalet inte längre kan göras gällande. Då kan avtalet fyllas ut med villkor som låter parterna frånträda avtalet under vissa förutsättningar. Även där kan KöpL:s regler aktualiseras.

Hoppas att mitt svar ger er mer klarhet!

Med vänlig hälsning,

Catarina Edlund
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Avtal (1143)
2019-07-20 Hur tolkar man ett avtal?
2019-07-19 Återkallelse av fullmakt
2019-07-18 Är säljaren bunden av priset som angetts i annonsen?
2019-07-11 Skilda avtalsförhållanden och informationsplikt

Alla besvarade frågor (71312)