Avtalad dröjsmålsränta

Question

Hej! Jag är nyanställd som ekonomiassistent och har då i uppgift att betala fakturor bland annat. Jag läser just nu en handelsrättslig översiktskurs där jag bla läser om räntor och speciellt dröjsmålsränta. Nu har jag märkt att vi fått några fakturor där det står dröjsmålsränta 18%, är detta verkligen en rimlig summa?
Som sagt är jag nyanställd och vet inte riktigt om man avtalat om detta men om man inte har gjort det kan det då ses som konkludent handlande med tanke på att vi tidigare har betalat fakturor från dem, är det värt att kontakta dem och försöka ändra på dröjsmålsräntan?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Hur hög dröjsmålsränta som man får ta ut beror på på vad som är avtalat parterna emellan. Om ni inte avtalat om en specifik dröjsmålsränta så är utgångspunkten en räntesats motsvarande referensräntan plus åtta procentenheter (6 § räntelagen). Riksbanken är den myndighet som bestämmer referensräntan och denna bestäms för varje kalenderhalvår (9 § räntelagen). För det andra kalenderhalvåret i 2022 är referensräntan 0.50 %. I ert fall skulle det således vara en procentsats på 8.5 % om ni utgick ifrån dessa beräknelser. Däremot är räntelagen dispositiv, vilket innebär att den ovan angivna nämnda dröjsmålsräntan endast är gällande om parterna inte kommit överens om annat (1 § 2 st. räntelagen).

Såväl muntliga som skriftliga överenskommelser som avviker från räntelagen medför att lagens bestämmelser sätts ur spel. Anledningen till varför man tenderar att avtala om höga dröjsmålsräntor är för att det medför en större chans att motparten erlägger betalning i tid. Precis som anförts i bakgrundsinformationen kan det vara ett tecken ett tecken på ett konkludent handlande i och med att betalningar tidigare erlagts i enlighet med förevarande dröjsmålsränta. 

Sammanfattningsvis, råder det alltså en avtalsfrihet i dessa avseenden beträffande bestämmande av dröjsmålsränta. Om den däremot är oskäligt hög kan den komma att ogiltigförklaras i domstol. Ett exempel som kan nämnas är konsumentkreditlagen, där det stadgas att dröjsmålsräntan får vara högst 40 % över referensränta. Denna lagstiftning är dock inte tillämpbar i förevarande situation utan ska endast ses som en komparation. 

Vid en bedömning av skäligheten av dröjsmålsräntan kan beaktas vilka parterna i avtalsförhållandet är. I detta fall verkar det vara två näringsidkare, vilket kan tala för att partsförhållandet är tämligen jämbördigt. Avslutningsvis kan konstateras att det kan vara värt att kontakta motparterna för att se om de är villiga att revidera dröjsmålsräntan, men att det inte finns någon “garanti” för att så kommer ske mot bakgrund av att detta högst förmodligen är avtalat parterna mellan. Ett tips inför kommande avtalsförhandlingar kan således vara att försöka komma överens om en dröjsmålsräntan som är närmare den som anges i enlighet med beräkningen utifrån räntelagen.

Varmt välkommen att höra av dig vid fler funderingar!