Åtgärder styrelseordförande bör vidta då ledamot är jävig
Enligt ABL 8 kap 17§ är jag som ordförande i bolagets styrelse skyldig att kontrollera huruvida en styrelseledamot är jävig. I detta fall råder misstanke vilket jag informerat vederbörande om. Denna person har fört affärer med bolaget och sedan inte betalat för sig - innan han satt i styrelsen. Agerandet ledde till att bolaget, efter att personen tillträtt som ledamot, fick betala extrakostnader för detta. I bakgrunden ligger också en tvist i rättegång. Bolaget ägs till sin helhet av vår kommun.
Bolaget har enligt bolagsordning och ägardirektiv att bl.a. hantera mark inom kommunen och för kommunens räkning. Ledamoten gör affärer inom detta område och driver även andra bolag.
Jag upplever det som känsligt och på gränsen till en jävssituation.
Några råd?
Lawline svarar
Hej!
Tack för din fråga!
Eftersom styrelsen är ett kollegialt beslutsorgan, vars enskilda ledamöter ej utan föregående delegering har rätt att fatta beslut å bolagets räkning, tillgodoses kravet på opartiskhet normalt genom att en jävig ledamot underlåter medverka vid beslutsfattandet i de frågor (rörande avtal eller någon form av rättsprocess) där vederbörande har ett intresse av betydelse som kan strida mot bolagets (se 8 kap. 23 § aktiebolagslagen). I uppdraget som styrelseordförande ingår mycket riktigt att undersöka om någon ledamot är jävig och att vidta åtgärder för att hindra att denne ges möjlighet att utöva inflytande i det ärende jävet rör (se 8 kap. 17 § ovannämnda lag). Vad åtgärderna skall bestå i beror på vari jävet består och vilka frågor det berör. I allmänhet torde det vara tillräckligt att inte låta den jävige ledamoten delta vid omröstning och ej heller till denne delegera beslutanderätt i de frågor jävet gäller. Företas förstnämnda åtgärd måste eventuell suppleant ges tillfälle att träda in i den jävige ledamotens ställe (se 8 kap. 20 § ovannämnda lag). Skulle suppleanten vara hindrad att inträda, vilket kan vara fallet om även denne är jävig, får beslut ändå fattas om styrelsen är beslutsför utan någondera ledamot (se 8 kap. 21 § ovannämnda lag).
Slutligen bör för det fall att den jävige ledamoten tidigare medverkat vid beslutsfattande uppmärksammas att rättshandlingar i strid mot jävsbestämmelserna utgör ett befogenhetsöverskridande. Har motparten insett eller bort inse att överskridande skett är rättshandlingen ogiltig (se 8 kap. 42 § ovannämnda lag). Detta hindrar dock inte att den i efterhand ratihaberas (ung. godkänns) av styrelsen eller bolagsstämman, varför ett åtråvärt avtal trots jäv kan räddas. Förekommande jäv hindrar således endast att beslut av den jävige fattas i de frågor jävet rör och kan för det fall skada uppkommit i efterhand föranleda ogiltighet, jämte eventuellt skadestånd (se avseende sistnämnda 29 kap. 1 § ovannämnda lag).
Vänligen,
