Arvsskifte & den nya arvsförordningen

2015-04-14 i Arvsskifte
FRÅGA
Jag (A) och min fru (B) har en gemensam dotter (C). Jag har en son från ett tidigare äktenskap (D). Om jag skulle dö före min fru, hur fördelas vår gemensamma bodelningsförmögenhet (inget äktenskapsförord finns), låt oss för enkelhets skull anta SEK 3 millioner, mellan överlevande B, C och D, med förutsättningen att jag vill att min överlevande maka ska sitta i orubbat bo (ärva och förfoga över allt, tills hon oxo dör slutligen)1) Om D avstår (skriftligt) från sin arvslott och accepterar att bli efterarvinge.2) Om D INTE avstår, utan kräver sin arvslott omedelbart vid efter min död.Mellan C och D efter min fru's död (efter mig).3) Om testamente finns där D's arvslott begransas till hans laglott, hälften av arvslotten.4) Om INGET testamente finns.Slutligen, ovanstående situationer i det fall a) min maka skulle dö före mig eller b) om vi dör samtidigt (i en olycka).Min fru och jag är sedan 30 år utflyttade från Sverige, fast bosatta i Thailand, men vi är båda Svenska medborgare.Tusen tack!
SVAR

Hej,

Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga,

Jag kommer nedan att redogöra för de olika situationerna Du beskrivit i Din fråga. Viktigt att notera är att jag i mitt svar förutsätter att det inte finns någon enskild egendom som ska tas med i beräkning vid arvsskifte då Du inte uppgivit några uppgifter därom.

Situation 1: Sonen D avstår från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken med stöd av 3 kap. 1 § st. 1 ärvdabalken (ÄB) (se här).

I de fall det finns en efterlevande make ska ett arvsskifte föregås av en bodelning under förutsättning att detta inte redan har skett under ett pågående äktenskap och den efterlevande maken inte heller begär en jämkning med stöd av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) som innebär att vardera såsom sin bodelningsandel behåller sitt giftorättsgods (se här).

Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.

Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott.

Enligt huvudregeln har en bröstarvinge som inte är en bröstarvinge till den efterlevande maken möjlighet att få ut sin arvslott direkt efter den först avlidne. Men i förevarande fall antar vi att D väljer att avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken som erhåller D:s lott, liksom det gemensamma barnets C:s lott, med fri förfoganderätt som innebär att B inte får testamentera bort denna andel under sin livstid.

C och D har nu en varsin kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som de kommer att få ut genom ett efterarv efter B:s död. Denna kvotdel beräknas genom att dividera andelarna med den efterlevande makens förmögenhet efter den först avlindne makens dödsfall; alltså:

750 000 (C:s andel) + 750 000 (D:s andel) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 1,5 milj. (andelarna B ärver med fri förfoganderätt)

Kvotdelen: 1 500 000/3 000 000 = ½ av den framtida förmögenhetsmassan ska fördelas lika efter den efterlevande makens död.

Situation 2: D väljer att inte avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken.

Bodelning: din fru A ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom sin bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver B med full äganderätt och kan således fritt förfoga över denna.

Arv: den andel som utgör Din bodelningsandel blir föremål för arv. Dessa 1,5 milj. ska således fördelas lika mellan samtliga bröstarvingar. C och D erhåller därmed 750 000 SEK vardera såsom sin arvslott.

D har enligt huvudregeln rätt att få ut sin arvslott redan efter den först avlidnes död med anledning av att D inte är bröstarvinge till den efterlevande maken. Detta innebär därmed att D nu är ute ur bilden och inte har rätt till ett efterarv efter B:s död.

Nu har bara det gemensamma barnet C en kvotdel i den efterlevande makens framtida förmögenhetsmassa som kommer bli föremål för ett efterarv. B ärver C:s andel med fri förfoganderätt. Vi beräknar C:s kvotdel i B:s framtida förmögenhetsmassa genom att dividera C:s andel med B:s samlade förmögenhet; alltså:

750 000 (C:s arvslott) / 1,5 milj. (B:s bodelningsandel) + 750 000 (C:s arvslott som B ärver med fri förfoganderätt)

Kvotdelen: 750 000/2 250 000

Situation 3: om det aktualiseras ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer fördelningen ske enligt ovan med den skillnad att bröstarvingarna erhåller hälften av den arvslotten (laglotten) de annars hade ärvt (se 7 kap. 1 § ÄB här).

Situation 4: Om inget testamente förefinnes aktualiseras antingen situation 1 eller 2 beroende på om D avstår från sin arvslott till förmån för B eller ej.

Vad gäller fall a) (din fru avlider innan dig) kommer fördelningen ske enligt följande:

Situation 1, 2 och 3 kommer inte kunna aktualiseras då D endast ärver efter Dig såsom arvinge efter Dig och inte efter din fru B. Så bodelning och arvsskiftet kommer ske enligt följande:

Bodelning: Du ärver hälften av kvarlåtenskapen såsom din bodelningsandel (1,5 milj. SEK). Denna andel ärver Du med full äganderätt.

Arv: Den återstående summan på 1,5 milj. SEK som utgör B:s bodelningsandel utgör C:s arvslott då inga andra bröstarvingar finns. Denna andel tillfaller Dig med fri förfoganderätt och kommer utgöra en kvotdel i Din framtida förmögenhet och kommer bli föremål för efterarv efter Ditt dödsfall.

Kvotdelen: 1,5 milj. / 1,5 milj. + 1,5 milj = 1/2 såsom C:s kvotdel i Din framtida förmögenhetsmassa som utgör arvet efter B:s död och som ska brytas ut innan arvsskifte sker av Din kvarlåtenskap.

Efterarv: jag förutsätter nu att Du inte ingått ett nytt äktenskap och att en bodelning innan arvsskifte sker inte är aktuellt. Jag förutsätter också att det inte har skett någon värdeökning/värdeminskning av kvarlåtenskapen (för enkelhetens skull och i brist på andra uppgifter) efter Ditt dödsfall. Arvet kommer ske enligt följande:

Inledningsvis ska arvet efter den först avlidne maken (B) brytas ut. Kvotdelen utgjorde 1/2. Alltså ska C ärva en andel om 1,5 milj. som utgör ett arv från B.

Arv: nu återstår 1,5 milj. av kvarlåtenskapen som ska fördelas lika mellan C och D. Vardera bröstarvinge kommer få en arvslott motsvarande 750 000 SEK såsom arv i från Dig.

Alltså kommer C erhålla: 1,5 milj. SEK (B:s arv) + 750 000 SEK (arv från Dig). D erhåller 750 000 SEK (arv från Dig).

I fall då Du upprättat ett testamente som inkräktar på arvslotten kommer C och D erhålla hälften av arvslotten (laglotten) såsom arv efter Dig.

Beträffande situation b) får det utredas vem som avlidit först av er under bilolyckan varpå arvet sker efter den ordning som dödsfallen inträtt.

Notera att EU:s nya arvsförordning kommer att träda i kraft den 17 augusti 2015. Den nya arvsförordningen kommer bl.a. innebära att den avlidnes hemvist enligt huvudregel avgör vilket lands lag som ska tillämpas på arvsfrågan; men också vilken domstol som är behörig i frågan.

I dagsläget är medborgarskapsprincip gällande och innebär att medborgarskapet styr arvet. Så i det fall den avlidne under sin livstid inte i t.ex. ett testamente valt att lagen i den stat där han eller hon är medborgare ska tillämpas kommer domstolen och lagen i det land där den avlidne hade hemvist vid sin död att tillämpas på arvet; i ditt fall Thailand om Du kommer vara fortsatt bosatt där.

Om Du har för avsikt att kvarstanna i Thailand och Du vill att arvsskiftet ska ske enligt det svenska regelverket bör Du upprätta ett testamente därom. Lawline samarbetar med erfarna jurister inom familjerätt och kan hjälpa Dig att upprätta ett sådant testamente. Boka tid kan du göra direkt genom att klicka Dig in på följande länk: http://lawline.se/boka.

Vänligen,

Rosa Nicole Abas
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll