Arvsrätt vid testamente

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Regler om arvsrätt finns i Ärvdabalken (ÄB).

När en person går bort finns det två parter som har särskild rätt till dennes arv.

Om personen var gift så har dennes make rätt till den kvarlåtenskap som den döde lämnar efter sig enligt ÄB 3:1 st. 1. Om personen som går bort har barn (bröstarvingar) så har de också en särskild rätt till arv som närmaste arvingar enl. ÄB 2:1. Dessa parters särskilda rätt till arv kan inte testamenteras bort eftersom efterlevande make alltid har rätt till åtminstone fyra gånger prisbasbeloppet (44 300 kr) enl. ÄB 3:1 st. 2 och den dödes barn har alltid rätt till åtminstone sin laglott enl. ÄB 7:1.

Eftersom systern är ogift och inte har några barn så har hon därmed rätt att testamentera bort sin kvarlåtenskap som hon önskar. Eftersom den avlidne brodern inte har någon särskild rätt till arv så kan systern välja att testamentera bort all sin kvarlåtenskap till din hustru. Det krävs dock att testamentet uppfyller de krav som anges i ÄB kap. 9-10.

Om din hustru däremot skulle gå bort innan systern (arvslåtaren) så har hennes barn rätt att träda i hennes ställe och ärva den del av kvarlåtenskapen som hon testamenterats enl. ÄB 11:6. Det krävs dock att barnen haft rätt till arv även utan testamentet. Om det i detta fall inte hade funnits något testamente så hade barnen till din fru och barnen till den avlidne brodern ärvt lika mycket var eftersom de skulle ha varit närmaste arvingar enl. ÄB 2:2 st. 2 och därmed haft istadarätt efter sina föräldrar. Eftersom barnen till din hustru hade haft rätt att ta del av arvet efter B även utan ett testamente så har de rätt att träda i sin mors ställe och ärva all den kvarlåtenskap som B testamenterat till A enl. ÄB 11:6. Om du behöver mer rådgivning kring arvsrätt kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist.

Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp.

Med vänliga hälsningar