Arvsklasser och efterarv, hur går det till?
Min far har gått bort. Han efterlämnar en (sedan 50 år ) hustru och tre särkullbarn. Min far och hans hustru hade inget äktenskapsförord och något testamente har inte heller skrivits. Han efterlämnar bl.a. två fastigheter. Den ena ägde han till 100 % varför vi tror att hustrun med giftorätt ärver 50%? I den andra fastigheten ägde han 8% och hustrun ärver då 4%?
Nuvarande hustru är vår biologiska mors syster; dvs vår moster. Om hustrun inte har något testamente när hon dör och hennes syskon och, där syskonet avlidit, syskonbarn, förutom vi tre särkullbarn, avstår sitt arv efter henne, tillfaller de delarna då oss särkullbarn? Eller tillfaller det Allmänna arvsfonden?
Fördelas alltså andelarna om ifall någon avstår sitt arv så att all egendom arvs av de som kvarstår i arvslinjen?
Lawline svarar
Hejsan,
Aktuell lagstiftning: ärvdabalken
Särkullbarnens rätt till efterarv
En hustru har som huvudregel arvsrätt efter sin make enligt 3 kap 1§. Reglerna är dock lite annorlunda när det finns särkullbarn i bilden. Särkullbarnen måste avstå från deras rätt till arvet för att hustrun ska få ärva. Emellertid har hustrun endast vad vi kallar fri förfoganderätt vid ett sådant avstående, vilket innebär att hon inte får arvet med äganderätt utan har endast rätt att förfoga över arvet tills hon går bort. Det arv som hon får av er far räknas ihop och blir en kvotdel av hennes kvarlåtenskap. Exempelvis, om din fars kvarlåtenskap vid hans död är 50 000 kr och hennes är 50 000 kr så blir det hon ärver med fri förfoganderätt 50% av hela hennes kvarlåtenskap. Dessa 50% blir särkullbarnens efterarv. När hon går bort kommer därför 50% av hela hennes egendom tillfalla er särkullbarn - oberoende av hur mycket egendom hon har vid tiden av hennes bortgång. Om hon har 200 000 kr så är efterarvet ändå 50%. Om de inte har ett testamente och endast har giftorättsgods så kommer kvotdelen alltid att bli 50% - kvotdelen kan ändras om det finns enskild egendom i deras egendom. Denna kvotdelen får hon inte lov att testamentera bort utan ska tillfalla er särkullbarn.
Om ni inte väljer att avstå från arvet så leder detta till att ni får ut arvet direkt - detta kan ha olika konsekvenser i praktiken. T.ex så kan hustrun bli tvungen att sälja fastigheten för att betala er särkullbarn.
Hennes arv när hon går bort
Vi har nu utrett eran rätt till efterarv som särkullbarn. Vi har kommit fram till att ni har alltid till efterarv och detta får inte testamenteras bort. Efterarvets storlek beräknas genom att jämföra storleken på er fars egendom med hans hustrus. Detta resulterar i en procentsats, denna procentsats får ni ut när hustrun går bort. Vad händer då med den andra delen som är hustruns egendom? Denna får hon testamentera bort hur hon vill, har hon inget testamente så ärvs hennes del enligt lag. Det finns tre arvsklasser. Den första som ärver är biologiska barn (bröstarvingar) och barnbarn. Den andra klassen avgörs av hustruns föräldrar, om inte föräldrarna finns kvar så ärver hennes syskon och halvssyskon, om de är vid liv så ärver hennes syskonsbarn. Den tredje arvklassen utgörs av farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Kusiner har ingen arvsrätt. Är inte någon av dessa vid liv så hamnar arvet hos allmänna arvsfonden - detta innebär att särkullbarn inte har direkt arvsrätt. Om ni särkullbarn ska få ärva från hennes del av kvarlåtenskapen så måste detta stå i testamentet.
Läs mer om efterarv här.
Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.
Vänligen,
