Arvskifte och särkullbarns rätt till laglott

2017-02-28 i Arvsskifte
FRÅGA
Min far har gått bort och jag undrar nu hur det blir med arvet efter honom. Jag och min syster är särkullsbarn då min far gift om sig och i äktenskap nummer två finns två barn. Vi är alltså 4 vuxna barn som ärver. Det finns ett äktenskapsförord mellan min far och hans fru som säger att all egendom är enskild. Det finns även ett testamente som säger att den som överlever den andre ska ha full förfoganderätt; dock att detta inte må inskränka bröstarvinges rätt till laglott. Vad innebär detta för min syster och mig (särkullsbarnen)? Har vi inte längre rätt till arvslott utan bara laglott? Får vi ut ev arvslott direkt eller ska vi vänta? Hur ser förfarandet ut vid arvskiftet? Det handlar om ett bankkapital.Vänligen Kristina S A
SVAR

Hej, tack för din fråga!

Svaret regleras i Ärvdabalken som du finner här.

Arvslotten är den del bröstarvingar är berättigade till vid en bodelning efter en avliden, för det fall att det saknas testamente som säger något annat. Finns ett testamente äger detta företräde framför de sedvanliga arvsreglerna. Testatorn förfogar över sin egen egendom och får därmed testamentera egendomen fritt. Vissa begränsningar i möjligheten att testamentera finns i Ärvdabalken för t.ex. bröstarvingar som i alla fall har rätt att få ut sin laglott vad än testamentet säger. Så precis som du säger, finns det ett testamente från din far som gör avsteg från den vanliga arvsordningen har du och din bror inte möjlighet att göra anspråk på mer än er laglott, vilket motsvarar hälften av er arvslott enligt 7kap 1§ ÄB.

Ett särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång och måste inte, såsom gemensamma barn måste, vänta tills den andre föräldern har avlidit. Detta stadgas i 3 kap 1§ ÄB. För att ta del av er laglott måste ni påkalla jämkning av testamentet inom 6 månader enligt 7 kap 3§ ÄB.

Arvskiftet regleras i 23 kapitlet ÄB och är ett skriftligt avtal mellan arvingarna om fördelningen av arvet. Arvskiftet föregås vanligtvis av att en bouppteckning vidtas där dödsbodelägare, efterarvingar och förrättningsmän träffas och går igenom boets tillgångar och skulder. Parterna ska då göra en sammanställning av tillgångar och skulder som i sin tur utgör grund för det kommande arvskiftet. Bouppteckningen ska ha upprättats inom tre månader från dödsfallet och en månad senare ska den ha lämnats in till Skatteverket. Var den döde gift, skall först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken.

Arvskiftet ska vidare upprättas i skriftlig form som undertecknas av delägarna. Rörande uppdelningen av egendom återfinns inga direkta regler för hur egendomen ska fördelas, det avtalas om mellan de som ärver. 23 kap 3§ ÄB stadgar dock att alla delägare har rätt att ta del av varje slags egendom i boet, men att om det inte är lämpligt att dela en egendom mellan parterna ska den om möjligt ges till enbart en av parterna.

Hoppas du fått svar på din fråga!

Vänligen,

Erica Leufstedt
Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?