Arv, äktenskapsförord, testamente
Hej. Säkert en vanlig fråga: Jag är pappa till två vuxna barn. Skilde mig efter hustruns otrohet för 10 år sedan och då valde dottern att säga upp all kontakt, sk parental alienation.
Jag har en käresta sen tre år. Statistiskt sett kommer jag att dö före henne och då vill jag att hon ska kontrollera mina saker, och fördela det till min son och mina barnbarn, min dotters barn.
Kan vi lösa det genom ett äktenskapsförord, och – måste vi gifta oss för att det ska funka?
Det här är ju en rent juridisk fråga, så jag utelämnar allt om känslor och sånt.
Jag vill alltså ge bort alla mina saker för att på det här sättet bestämma vem som ska ha vad.
Tacksam för era kloka svar, Anders
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
De regler som gäller i din situation finns i ärvdabalken, förkortad ÄB, som du hittar här. Jag kommer nedan att först beskriva hur arv fungerar i svensk lag, ett avsnitt du kan hoppa över om du redan är bekant med detta. Sedan kommer jag att beskriva två "skydd" som finns för barn respektive makar inom arvsrätten. Jag kommer också beskriva lite snabbt hur ett äktenskapsförord fungerar samt resonera kring möjligheten att ge bort din egendom i gåva till din käresta. Avslutningsvis så kommer jag skriva en kort sammanfattning och ge dig mitt svar på din fråga.
Kort bakgrund om arvsordningen i svensk rätt (du kan hoppa över avsnittet om du är bekant med hur arv fungerar)
När du avlider så kommer de saker som finns kvar efter dig utgöra det som inom juridiken kallas din kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen fördelas lika mellan dina barn, även kallade bröstarvingar (ÄB 2:1). I det fall att du är gift så ärver emellertid din fru din kvarlåtenskap före de gemensamma barnen (ÄB 3:1). Detta gäller dock som nämnt endast gemensamma barn och har du exempelvis barn från ett tidigare äktenskap så kan dessa kräva att få ut arvet direkt.
Laglott - Ett skydd för barn inom arvsrätten
Bröstarvingarna (dina barn) har ett starkare skydd inom andra som har rätt att ärva eftersom de har rätt till en laglott (ÄB 7:1). Detta innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att ärva minst hälften av det hen skulle få om arvet fördelas enligt lag. Detta alltså oavsett om man bestämmer sig för att ex. testamentera bort det man efterlämnar efter sin död. Jag kan ge ett kort exempel för att illustrera. Säg att det finns 100 000 kr som ska fördelas lika mellan två barn. Det blir då 50 000 kr per barn. Laglottsskyddet innebär då att varje barn har rätt till minst 25 000 kr. Skulle ex. den avlidne testamentera bort all sin kvarlåtenskap så kan barnen klaga i domstol och då få ut sina 25 000 kr var.
Stora prisbasbeloppsregeln - ett skydd för den efterlevande maken
I det fall att man är gift och en make avlider så har den efterlevande maken alltid rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker att tillsammans med sin egendom ha egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ÄB 3:1). År 2018 uppgick prisbasbeloppet (se scb.se) till 45 500 kr vilket ger ett belopp på 182 000 kr. Har maken inte tillräckligt så får man ta från arvingarnas andel för att komma upp i detta belopp. Arvingarna får sedan rätt till efterarv, alltså en andel i kvarlåtenskapen som uppstår när den efterlevande maken avlidit.
Äktenskapsförord och gåva
Ett äktenskapsförord är ett slags avtal mellan gifta makar reglerar hur egendom ska fördelas vid en s.k. bodelning. Bestämmelserna kring äktenskapsförord hittar du i äktenskapsbalken, förkortad ÄktB som finns här. Som nämnt så måste man gifta sig för att kunna skriva ett äktenskapsförord. Det går också att skriva ett liknande avtal som sambo, ett s.k. samboavtal. Äktenskapsförord och samboavtal fungerar ungefär på samma sätt. Eftersom du specifikt frågat efter äktenskapsförord kommer jag endast att fokusera på detta här, men jag kan nämna att den största skillnaden mellan äktenskapsförord och ett samboavtal är att äktenskapsförordet omfattar fler typer av egendom, vilket gör att jag anser att ett sådant kan vara att föredra.
Om makar skiljer sig eller en av makarna avlider så sker en bodelning vilket innebär att makarnas egendom delas lika mellan dem som huvudregel. Makarna kan dock genom att skriva ett äktenskapsförord som gör viss egendom till enskild göra att viss egendom inte ingår i bodelningen.
Äktenskapsförord fungerar dock endast på den egendom du äger. Detta innebär att för att åstadkomma det du vill så måste du först ge bort din egendom i gåva till din käresta och sedan skriva ett äktenskapsförord som gör att egendomen är enskild. Jag avråder dig från att göra detta. Dels så finns risken att dina barn kan väcka talan mot ett sådant upplägg och lyckas de visa att du gjort detta för att minska deras arvslott så kan de ändå få ut en del av sitt arv (ÄB 7:4). Dessutom i det fall att din käresta och du skulle bli osams och skilja er så skulle äktenskapsförordet innebära att du förlorar all din egendom. Istället råder jag dig att skriva ett testamente, något jag kommer att behandla mer nedan.
Svar på din fråga
Som du ser så gör laglottsskyddet att du inte helt kan bestämma över hur din kvarlåtenskap ska fördelas. Vad jag råder dig att göra är att gifta dig med din käresta så att hon omfattas av stora prisbasbeloppsregeln. Dessutom i det fall att ni skulle få barn så skulle hon få ärva före dem.
Sedan så anser jag att du ska skriva ett testamente som ger din käresta rätt till all din egendom med full äganderätt. Väcker dina barn talan mot testamentet får de endast ut sin laglott och på så sätt har du minskat deras arv och givit din käresta mer egendom som hon kan förfoga över (ÄB 7:3). Väljer dina barn att inte väcka talan mot testamentet så förlorar de sin rätt att ärva och din käresta får all din egendom.
Nu blev det ett ganska långt svar men jag hoppas att jag besvarade dina funderingar och återkom gärna igen om något var oklart
