Är rasism eller diskriminering ett brott, och hur bevisar man det?

2020-11-28 i Övriga brott
FRÅGA
Hej! Vad händer om en invandrare polisanmäler en svensk för rasism eller diskriminering av hans utländska påbrå men det blir bara ord mot ord till slut? Dvs. invandraren hävdar det där, medan svensken säger att han inte menade att vara rasist och att han inte visste att det skulle kunna uppfattas som kränkande eller att invandraren hittar på och överdriver, eller att han även hade gjort så mot svenskar. Etnisk diskriminering kan ju vara förtäckt också, det är inget som står öppet utan man kan känna det men det är väl en subjektiv uppfattning?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det finns inget brott som heter rasism eller diskriminering som privatpersoner kan göra sig skyldiga till, utan det närmaste brottet jag misstänker att du också syftar på är hets mot folkgrupp eller ett olaga hot/förolämpning med hatbrottsmotiv. Diskriminering är någon som endast näringsidkare, staten, företag, arbetsgivare och liknande kan göra.

Brottet hets mot folkgrupp

Även om vi i Sverige har yttrandefrihet, är vissa typer av yttrande kriminaliserade. Den som i ett uttalande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8§ brottsbalken). Hets mot folkgrupp är alltså en inskränkning i den lagstadgade yttrandefriheten. Men brottet hets mot folkgrupp är inte ett så kallat målsägandebrott, vilket innebär att enskilda personer inte kan vara offer för hets mot folkgrupp. Det är ett brott mot allmän ordning och gärningen är brottslig oavsett om någon tar illa upp eller inte. Enskilda personer måste istället åtala för andra brott, så som exempelvis olaga hot, ofredande eller förolämpning.

Ofredande

Ofredande kriminaliserar bland annat när någon utsätter annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, och om gärningen ägnats att kränka den utsattes frid (4 kap. 7§ brottsbalken). En straffbar handling förutsätter att agerandet är ett angrepp på den privata sfären som en person har rätt att hålla fredad. Både fysiska kontakter och kontakter via telefon och internet omfattas. Gärningar som kan vara ovälkomna, otrevliga eller obehagliga undantas oftast från lagen, men bedömningen görs i det enskilda fallet utifrån enskild målsägande och utifrån om det är upprepande kränkningar eller liknande.

Förolämpning

Det mest sannolika brottet som ditt exempel skulle utgöra, är förolämpning. Detta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se.

Olaga hot

Brottet olaga hot kriminaliserar att någon hotar om brottslig gärning, på ett sätt som är ägnat hos annan framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet (4 kap. 5§ brottsbalken). Bedömningen om hotet varit ägnat att framkalla rädsla ska göras utifrån de faktiska förhållandena och hur situationen framstått från den hotades synpunkt. Man beaktar relationen, hur hotet har framförts, gärningsmannens agerande i övrigt och vad den hotade känt till om gärningsmannens agerande sedan tidigare. Hotet måste dock framstått som allvarligt menat, och inte exempelvis skämtsamt menat. Gärningsmannens avsikter med att utföra hotet är irrelevant. Även hot som är förtäckta, där hotet antyds, kan utgöra hot.

Hatbrottsmotivet

Brott så som olaga hot, förolämpning och ofredande kan bedömas strängare om det finns ett hatbrottsmotiv bakom gärningen. Då måste motivet vara att kränka personen på grund av exempelvis ras eller etnicitet. Detta innebär att först måste en brottslig gärning i form av någon av ovan nämnda brott ha begåtts, och sen kan straffet skärpas om det har ett hatbrottsmotiv (29 kap. 2§ 7p brottsbalken). Man måste alltså ha uppsåt till motivet också, men det krävs inte att det är det huvudsakliga motivet med brottet. Det krävs inte att gärningspersonen utgör en minoritet eller är svensk, men hur stort samband det måste föreligga mellan motivet och brottet är inte helt klart, men av förarbetena framgår det att gärningsmannen måste ha haft avsikt att kränka någon med det motivet, och indirekta fall faller oftast utanför.

Sammanfattningsvis

Bedömningen måste göras i varje enskilt fall, men gärningsmannen ska som utgångspunkt ha haft avsikt att kränka någon på grund av dennes etnicitet, för att straffskärpning genom hatbrott ska bli aktuellt. Generellt om bevisvärderingsfrågor är det domstolen som avgör om det går att bevisa trots att det är en ord mot ord situation. Domstolen ska då avgöra vem av parterna som är mer trovärdig, men ribban bortom rimligt tvivel är hög. Det är en svår bedömning och jag kan tyvärr inte säga vad en domstol hade sagt i detta fall, då jag inte vet något om kränkningen eller uttalandet i fråga. Men huvudbrottet, nämligen olaga hot, förolämpning eller ofredande, beroende på vad som har hänt i din situation, ska bevisas i sig och kan utgöra brottslig gärning även om man inte kan bevisa hatbrottsmotivet. Rekvisiten för dessa brott är olika och förutsätter oftast inget specifikt syfte eller motiv, medan hatbrott gör. Men hatbrott är endast en straffskärpning och utgör inget individuellt brott.

Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!

Sara Pedersen
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övriga brott (888)
2021-01-12 Straffrättsligt ansvar för falskt larm
2021-01-11 Alla män är våldtäktsmän - hets mot folkgrupp?
2021-01-02 Nakenbilder mellan 17- och 28-åring
2020-12-31 Är det olagligt att köpa fotbilder av någon annan?

Alla besvarade frågor (88151)