Är mellanmannen bunden av avtalet när denne går utöver sin befogenhet?
Greger är anställd av Kent som äger solariefirman Brunbränd AB. Efter nya rön att solande är bra för immunförsvaret har affärerna gått riktigt bra och Kent skickar en skriftlig fullmakt för Greger att köpa en Porsche han ser i en annons medan han semestrar på Bali. Han säger till Greger att han får betala max 475 000 kr för bilen.
Greger åker och köper Porschen men han betalar listpriset 525 000 kr. Är Kent bunden av det här fullmaktsavtalet mot tredje man dvs. försäljaren?
Är Kent bunden Ja/Nej?
Lawline svarar
Hej och tack för att du ställt din fråga till Lawline!
Frågan handlar alltså om fullmaktsgivaren (Kent) är bunden av avtalet som mellanmannen (Greger) ingår med tredje man (bilförsäljaren).
Jag tolkar vidare frågan som att Greger fått en skriftlig fullmakt att köpa en Porsche. Denna behörighet, dvs att köpa en porsche, framgår av den skriftliga fullmakten. Däremot är befogenheten, dvs att han max får betala 475 000 kr, en instruktion mellanmannen får av fullmaktsgivaren och som inte framgår för tredje mannen.
Fullmäktsgivaren är alltid bunden av rättshandlingar som ligger innanför behörigheten, se 10 § st 1 avtalslagen. Om fullmaktsgivaren är bunden av rättshandlingar som ligger innanför behörigheten men utanför befogenheten, så avgörs fullmaktsgivarens bundenhet av om tredje man var i ond tro om mellanmannens befogenhet, se 11 § st 1 avtalslagen. Den nyss nämnda paragrafen aktualiseras alltså i fall som detta, då mellanmannen handlat inom sin behörighet (köpa porsche) men utanför sin befogenhet (max 475 000 kr).
Tredje man får varken vara i subjektiv ond tro eller objektiv ond tro (insåg eller borde ha insett överskridandet av befogenheten). Bilförsäljaren vet om att en annonsen legat ute nyligen, där priset borde ha varit lägre än listpriset. Det framgår inte vad det står för pris i annonsen men det kan (nästintill omöjligen) vara högre än 475 000 kr eftersom man inte kan tänka sig att fullmaktsgivaren haft för avsikt att mellanmannen skulle pruta åt honom.
Bilförsäljaren har sett fullmakten och kan då tyckas ha varit förmögen att koppla annonsen som nyss varit ute till det faktum att någon snabbt därefter kommer in och köper, och att denne inte tänkt sig köpa till det vanliga listpriset (och därför begränsat befogenheten till ett pris som rimligen måste ligga runt annonspriset). Emellertid köper mellanmannen bilen för listpriset 525 000 kr, varför det finns finns starka skäl att tro att tredje man är i ond tro om vilken befogenhet mellanmannen haft.
Med anledning av ovanstående är Kent, fullmaktsgivaren, INTE bunden av köpet.
