Är jag på egen hand ansvarig för bolagets förpliktelser efter att de andra i styrelsen utträtt?
Hej,
Om flera i en styrelse avgår med 3 dagars dagars mellanrum. Blir det någon skillnad i ansvar beroende på när det registrerades hos Bolagsverket? Vem blir ytterst ansvarig om bolaget går i konkurs? I detta fallet har styrelseordförande & VD som satt sig själv som firmatecknare betalt bolagsverket sin avgångsavgift den 26/6.
Jag själv som ledamot avgick och betalade mitt utträde i dag den 29/6. Är jag då ansvarig för allt just nu? Sitter sist ut. Lite akut att veta vad som gäller. Mår rätt dåligt av situationen.
Bästa hälsningar
Mikael
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis kommer jag redogöra för i vilka situationer styrelsen kan bli ansvarig. Därefter redogör jag för ansvaret beroende på utträde från styrelsen. Sist sammanställer jag en slutsats.
Ett aktiebolag har som juridisk person egna tillgångar och skulder, vilka är helt skilda från aktieägarnas. Vidare är aktieägarna som huvudregel inte betalningsansvariga för några av aktiebolagets förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen (ABL)). Inte heller en styrelseledamot har ansvar för bolagets förpliktelser. Det innebär att om ni försätter ert aktiebolag i konkurs kommer bolagets borgenärer (de som har fordringar på bolaget) att dela på aktiebolagets egendom så långt egendomen räcker. Borgenärerna kan alltså inte vända sig till er för att få betalt. Det är endast aktiebolagets egendom som ingår i konkursen och er privata egendom kan inte utmätas för bolagets skulder.
Det finns dock undantag från denna huvudregel i 25 kap. 12-25 §§ ABL. Dessa regler avser det så kallade ansvarsgenombrottet för styrelseledamöter och aktieägare, som kan förekomma under vissa förutsättningar. Nedan beskrivs vilka situationer som kan medföra sådant ansvarsgenombrott.
Tvångslikvidation
I 1 kap. 4 § ABL finns regler om att bolaget måste ha ett visst aktiekapital (ofta är det minst 50 000 kr). När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital (tillgångar minus skulder) understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska denna (25 kap. 13 § ABL). Om en sådan kontrollbalansräkning visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen så snart det är möjligt utfärda en kallelse till bolagsstämma. Detta kallas för den första kontrollstämman och där ska prövas om bolaget ska träda i likvidation (25 kap. 15 § ABL). Om kontrollbalansräkningen, vid tiden för den första kontrollstämman, visar att det egna kapitalet inte uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet har stämman två val. Antingen beslutar den att bolaget ska träda i likvidation eller att bolaget ska fortsätta bedriva verksamheten. Väljer man att fortsätta verksamheten ska bolagsstämman inom åtta månader från den första bolagsstämman, på nytt pröva om bolaget ska gå i likvidation och alltså ha ytterligare en bolagsstämma, vilken kallas för den andra kontrollstämman (25 kap. 16 § ABL). Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning som även denna ska granskas av revisorn. Visar den andra kontrollbalansräkningen att det finns full täckning för det egna kapitalet behöver bolagsstämman inte göra något ytterligare, utan bolagets verksamhet kan drivas vidare. Om den andra kontrollbalansräkningen däremot visar att det inte finns full täckning för det registrerade aktiekapitalet, är bolagsstämman skyldig att besluta att bolaget ska träda i likvidation.
Om styrelsen inte uppfyller någon av de nämnda skyldigheterna (de som nämns i 25 kap. 13, 15 och 16 §§), blir styrelsen personligen ansvariga för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter det att styrelsen har varit skyldiga att uppfylla dessa skyldigheter (25 kap. 18 § ABL). Det räcker i sådana med att en av de ovan nämnda skyldigheterna inte är uppfyllda för att personligt ansvar ska inträda. Styrelseledamöterna blir solidariskt ansvariga, vilket innebär att vem som helst i styrelsen kan krävas på hela ansvaret. Även en person utanför styrelsen kan bli personligt ansvarig och ingå i det solidariska ansvaret, om denne har vetat om att styrelsen underlåtit att uppfylla ovanstående skyldigheter.
Personligt betalningsansvar för skatter
Enligt 59 kap. 13 § skatteförfarandelagen kan företrädare för aktiebolag bli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Med företrädare avses främst styrelseledamöter och VD. För att en företrädare ska bli personligt betalningsansvarig krävs att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Att inte betala en skatteskuld anses inte som ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt förfarande om man senast på förfallodagen vidtagit åtgärder för att avveckla bolagets skatteskulder. Sådana åtgärder kan vara ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.
Värdeöverföring
Utöver det ovan nämnda finns vissa regler i 17 kap. ABL om att bolaget inte får göra vissa värdeöverföringar om det inverkar på det egna kapitalet. Bolaget får till exempel inte genomföra en affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En sådan värdeöverföring kan vara otillåten och i slutändan även i vissa fall medföra att de personer som medverkat till överföringen blir personligt ansvariga.
Olika ansvar beroende på när man utträtt från styrelsen?
I NJA 2014 s. 892 avgjordes frågan huruvida ansvar förelåg för en styrelseledamot som utträtt innan de i fallet aktuella förpliktelserna uppstått. Majoriteten i HD kom fram till att utträdet i sig inte utgjorde ett stopp på ansvarsperioden. Däremot kom omständigheterna i fallet att betraktas som att den avträdande ledamoten exculperat sig. Att den utträdande ledamoten visat särskild omsorg vid val av vem som skulle ta över bolaget, och dessutom rådfrågat sin revisor om hur hon borde gå till väga för att ansvar skulle upphöra, ansågs vara tillräckligt för att denne inte hade varit försumlig. Detta fall rör dock bara i det fall styrelseledamot utträtt innan viss förpliktelse uppstår.
Uppstår emellertid ansvar för viss förpliktelse, exempelvis för tvångslikvidation som beskrivs ovan, innan ledamoten träder ur styrelsen, kvarstår ansvaret även efter utträdet. Däremot ska inte något nytt ansvar uppkomma därefter.
I ditt fall betyder detta alltså, att uppkom ansvarsgenombrott för ovan beskrivna händelser efter att de andra ledamöterna utträtt, är de inte ansvariga utan ansvaret åläggs dig. Uppkom ansvarsgenombrott för ovan beskrivna händelser innan de andra ledamöterna utträtt, är även de ansvariga. Det spelar sålunda inte roll att de betalt utträde och att det registrerats. Ansvar för föregående händelser kan man inte undkomma genom utträde.
Slutsats
För att ansvarsgenombrott i ovanstående situationer ska bli aktuellt, måste de omständigheter som beskrivs ovan ha skett. Med hänsyn till att jag inte har mer information att utgå ifrån, kan jag dessvärre inte besvara frågan mer ingående. Däremot kan man fastställa, att ni har lika ansvar för eventuell konkurs och andra åligganden, förutsatt att de andra utträdde från styrelsen efter att ansvaret för förpliktelserna uppkom. Du ansvarar i sådana fall inte själv för dessa förpliktelser.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!
Vänligen
