Är faderskapstest och faderskapsintyg sekretesskyddade?
Hej,
Har socialförvaltningen på en kommun rätt att neka mig arkiverade handlingar genom att hänvisa till sekretess?
Har tjänstemannen på socialkontoret rätt att fråga vad jag ska använda uppgifterna till?
Handlingarna som begärts är faderskapsintyg och faderskapstest. Både fader och moder avlidna på 2000-talet. Barnet fött på 60-talet och i livet. Har fått ut sk rum20-akt och personbevis från skatteverket som hänvisar till socialnämnd i barnets födelsekommun för att få ut de handlingar jag efterfrågar.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som så att du funderar kring huruvida faderskapstest och faderskapsintyg utgör allmänna och offentliga handlingar eller om dessa omfattas av sekretess samt om en myndighet har rätt att fråga om i vilket syfte uppgifterna ska användas.
Till att börja med regleras dessa frågor i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighet- och sekretesslagen (OSL).
I Sverige råder en stark offentlighetsprincip. Detta innebär att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar. Allmänheten och massmedia ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet för att kunna granska och kontrollera de offentliga organens verksamhet. Principen syftar alltså till att garantera rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen och folkstyret. Som utgångspunkt gäller därmed att allmänna handlingar också är offentliga handlingar. Dock finns det undantag till detta, om en allmän handling är belagd med sekretess så är den inte en offentlig handling, vilket innebär att sekretessen på något sätt måste kunna brytas för att den allmänna handlingen ska kunna bli offentlig.
Vid begäran om att ta del av en handling gör myndigheten därför en tvåstegsprövning för att undersöka om handlingen är:
1. Allmän.
2. Offentlig.
Gällande faderskapstest och faderskapsintyg:
Ett faderskapstest är ett DNA-test som utförs för att ta reda på om en man är biologisk far till ett barn. För att utföra DNA-testet används saliv genom munskrapsprov eller blodprov.
Ett faderskapsintyg är en handling som undertecknas av en man som medger att han är biologisk far till ett barn.
1. Vid den första prövningen fastställs om handlingen är allmän eller inte
För att kunna avgöra huruvida en handling är allmän, måste dock myndigheten först och främst avgöra om något över huvud taget utgör en handling. Med handling förstås något som är:
* framställt i skrift eller bild samt
* upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.
(2 kap. 3 § 1 stycke 1 mening TF).
De prover dvs. underlag (ex. DNA-test) som lämnas till ett laboratorium för analys uppfyller inte kraven på vad som enligt tryckfrihetsförordningens mening utgör en handling, jämför med ovannämnda punkter. Av den anledningen kan faderskapstestet i sig, dvs. blodprovet eller salivprovet inte lämnas ut. Däremot utgör analysresultatet (alltså inte den bakomliggande utredning) en handling. Denna handling blir sedan expedierad, dvs. avsänd/skickad från laboratoriet till myndigheten som begärde en analys av proverna. Det exemplar som myndigheten (ex. socialtjänsten) behåller från laboratoriet blir i och med expedieringen en upprättad handling (som socialtjänsten förvarar) och därmed också en allmän handling.
Vad det gäller faderskapsintyget blir denna en allmän handling i och med att den upprättas av socialtjänsten. En handling anses upprättad hos myndigheten, när den har expedierats dvs. avsänts/skickats från myndigheten eller gjorts tillgänglig. En handling, som inte har expedierats, anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten. Detta innebär att om en handlingen har ärendeanknytning men inte har avsänds från myndigheten, är den upprättad när ärendet är slutbehandlat.
(2 kap. 3 § 1 stycke 2 mening och 2 kap. 7 § 1 stycke TF).
2. Vid den andra prövningen fastställs om handlingen är offentlig eller inte
Om en handling är allmän men inte offentlig innebär detta att handlingen trots att den är allmän inte kan lämnas ut av den orsaken att den är sekretesskyddad.
Prövning av begäran att få ta del av en allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen. I detta fall är det mest troligen socialtjänsten som förvarar analysresultatet av faderskapstestet och faderskapsintyget.
(2 kap. 14 § 1 stycke TF).
En sekretesskyddad handling eller uppgift ur en handling får som huvudregel inte röjas för enskilda.
(8 kap. 1 § OSL).
I och med att analysresultatet av DNA-testet innehåller uppgifter om en persons arvsmassa kan detta anses utgöra en personuppgift. Enligt rättsmedicinalverket lagras dessa personuppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL). För uppgifter som hanteras i enlighet med PUL gäller sekretess, vilket kan innebära att ett utlämnande av en sådan personuppgift skulle stå i strid med bestämmelserna i PUL.
(21 kap. 7 § OSL).
För uppgifter om en enskilds personliga förhållanden (ex. analysresultat av faderskapstest och faderskapsintyg) råder det sekretess inom socialtjänsten. Endast om socialtjänsten finner att det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men, kan sekretessen brytas. Detta kallas för omvänt skaderekvisit vilket innebär att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som utgångspunkt omfattas av stark sekretess. I praktiken innebär detta att socialtjänsten många gånger inte kan lämna ut sådana uppgifter utan ha kännedom om mottagarens identitet och vad dennes har för avsikt med uppgifterna.
(26 kap. 1 § 1 stycke OSL).
Den som begär att få ta del av en allmän handling har som huvudregel i princip rätt att vara anonym. En myndighet kan alltså inte kräva att en sökande lämnar uppgift om vad han eller hon heter. Inte heller behöver sökanden tala om syftet med sin begäran, dvs. vad handlingarna/uppgifterna ska användas till. Ibland är det emellertid en förutsättning för att en myndighet ska få lämna ut en handling att myndigheten kan bedöma vad utlämnandet kan leda till. Detta blir exempelvis aktuellt när socialtjänsten gör en bedömning av det omvända skaderekvisitet. I sådana fall får socialtjänsten efterforska sökandens namn och syfte. I denna situation får den som begär att få ut handlingen välja mellan att berätta vem han eller hon är och vad handlingen ska användas till eller att avstå från att ta del av handlingen.
(2 kap. 14 § 3 stycke TF).
Sekretessen för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden hindrar dock inte att socialtjänsten lämnar ut en uppgift till en myndig person som behöver uppgifterna för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är. De uppgifter som får lämnas ut ska vara av betydelse för att kunskap om föräldrarna ska kunna erhållas. Om du behöver uppgifterna för att få vetskap om vem som är din biologiska far, ska sekretessen inte hindra detta. För att bestämmelsen ska bli tillämplig behöver du dock ange vem du är och vad du ska använda uppgiften till eftersom att bestämmelsen blir tillämplig under förutsättning att du är det barn som vill ha vetskap om vem som är din biologiska far.
(26 kap. 8 § OSL).
Oavsett om den vars sekretessen berör har avlidit, gäller sekretessen för uppgift i en allmän handling i upp till 70 år.
(26 kap. 1 § 6 stycke OSL).
Sammanfattning
Analysresultatet av faderskapstestet och faderskapsintyget utgör allmänna handlingar. Dessa handlingar är som utgångspunkt inte offentliga, vilket innebär att dessa skyddas av stark sekretess. Om du begär ut handlingarna i egenskap av att vara barn till den person som handlingarna gäller och du begär dessa i syfte att få vetskap om vem som är din biologiska far, hindrar dock inte sekretessen att analysresultatet och intyget lämnas ut till dig. Sekretessen bryts. Är du däremot någon annan än barn till personen som handlingarna gäller, måste socialtjänsten göra en bedömningen om det står klart att handlingarna kan lämnas ut till dig utan att personen som handlingarna gäller eller någon närstående till denne lider men. Oavsett om du är eller inte är biologiskt barn till den vars faderskapstestet och faderskapsintyget gäller, måste socialtjänsten få vetskap om vem du är som begär ut dessa handlingar och i vilket syfte du ska använda handlingarna till för att kunna göra en bedömning om handlingarna skyddas av sekretess eller inte.
Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har vidare funderingar är du varmt välkommen att åter vända dig till oss på Lawline.
Med vänlig hälsning,
