Är det möjligt att skifta endast en del av egendomen i ett dödsbo, och vänta med att skifta exempelvis en bostadsrätt? Finns det några särskilda konsekvenser med det?

Min bouppteckning efter mig kommer att innehålla kontanter och en bostadsrätt. Jag har 2 arvsberättigade barn. Min tanke är att de skall skifta kontanterna, men avvakta med bostadsrätten. M.a.a. detta har jag följande frågor:

1. Är detta möjligt?

2. Äger och förvaltar dödsboet (dvs. mina barn) då bostadsrätten?

3. Om JA, hur länge kan man vänta med att skifta bostadsrätten?

Med vänlig hälsning

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga aktualiserar främst ärvdabalken (ÄB) och även vissa skatterättsliga frågor som regleras i inkomstskattelagen (IL). Jag kommer att dela upp mitt svar precis så som du ställt dina frågor, och jag kommer således besvara dem var för sig.

Kan man skifta endast en del av dödsboet?
Det korta svaret är ja. Det som görs är då att dödsbodelägarna upprättar en arvskifteshandling avseende endast viss, men inte all, egendom i dödsboet. Det som då inte skiftas finns kvar i dödsboet och gör att dödsboet består ända till dess att den sista egendomen någon gång i framtiden skiftas. Förfarandet kallas ofta "partiellt arvskifte". I detta fall ska alltså kontanterna skiftas, medan bostadsrätten ska behållas oskiftad i dödsboet.

Blir det då dina barn, i egenskap av dödsbodelägare, som förvaltar bostadsrätten?
Svar ja. Om de två är de enda dödsbodelägarna är det de som ensamt, i gemenskap, företräder och i övrigt rättshandlar för dödsboets räkning. Själva förvaltningen av bostadsrätten följer då de regler som finns i ärvdabalkens 18 kap om förvaltning av dödsbon.

Det är i rättslig mening dödsboet som äger bostadsrätten och som i princip hyr ut (även om det är gratis) bostadsrätten till dina barn om de bor där. Dock så har ju dina barn full kontroll över dödsboet.

Hur länge kan man vänta med att skifta bostadsrätten?
Det finns ingen särskild regel som i tid begränsar hur länge ett dödsbo får stå oskiftat. Dock finns ett undantag vad gäller omyndiga (alltså personer under 18 år) och deras andel i dödsbon. För dessa gäller särskilda regler i föräldrabalken 15 kap 2-3 §§ som stadgar att dödsboet ska skiftas så snart som möjligt av förmyndaren, den gode mannen eller förvaltaren till den omyndige. Jag misstänker att dina barn är eller kommer att vara myndiga vid ditt frånfälle, varför dessa regler i föräldrabalken då inte är relevanta.

Skatterättsliga konsekvenser
Det finns alltså som sagt ingen regel som hindrar att dödsboet efter dig förblir oskiftat lång tid efter din död. Däremot bör nämnas att det finns vissa relevanta skatterättsliga regler för dödsbon särskilt vad avser privatbostäder som förblir oskiftade.

Det är nämligen så att en privatbostad, vilket jag antar att din bostadsrätt är, övergår till att vara en näringsbostadsrätt det fjärde kalenderåret efter ditt dödsår. Detta följer av att dödsbon är juridiska personer, och att dessa enligt huvudregeln inte kan äga privatbostäder (se definitionen i 2:8 IL). Vad gäller just dödsbon finns dock en undantagsregel från detta som gör att en bostad som vid dödsfallet var en privatbostad, kan behålla sin karaktär som en sådan till och med det tredje året efter dödsåret (2:12 IL). Detta gäller dock endast om dina barn inte börjar driva näringsverksamhet med bostadsrätten eller gör något annat med den som annars skulle omklassificera den av den anledningen. Undantaget gör alltså endast att bostadsrätten när den ägs av dödsboet är privatbostad som längst fyra år till.

Detta innebär att om bostadsrätten förblir oskiftad efter fyra år kommer dina barn behöva redovisa för dödsboet som om den drev en näringsverksamhet med bostadsrätten. Detta medför flera skatterättsliga konsekvenser som bland annat beskrivs på skatteverkets hemsida såsom "skärpt beskattning". På skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vad som gäller.

När dödsboet väl skiftas behöver ingen kapitalvinstskatt betalas, oavsett när bostadsrätten faktiskt skiftas. Detta följer av att vid transaktioner såsom arv inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (44:21 IL). Detta innebär att kapitalvinstskatt inte kommer att behöva betalas förrän dina barn senare eventuellt säljer bostadsrätten, varvid man då beräknar kapitalvinsten genom att jämföra den summa du köpte bostadsrätten för, med den summa dina barn då säljer den för.

Det finns heller ingen arvsskatt i Sverige.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.

Med vänlig hälsning,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000