Är det möjligt att förhindra makes övertagande av gemensam bostad enl. 11 kap. 8 § ÄktB?
Inför förvärv av bostad inom äktenskapet för framtida gemensamt boende önskar jag skydda mig mot 11 kap. 8 § ÄktB vid eventuell bodelning i framtiden (då jag är den ekonomiskt starkare parten). Sen tidigare finns äktenskapsförord där all egendom och avkastning därav är enskild (som är registrerad hos Skatteverket och uppfyller formkrav). Om någon av mina föräldrar görs till delägare vid förvärvet, skulle det då skydda så till vida samäganderättslagen föreskriver att samtycke vid nyttjanderätt fodras? Alternativt finns det någon annan bättre lösning för minska sannolikheten för nämnda paragraf inträder? Jag kommer till stora delar finansiera insatsen i bostaden och min inkomst utgör den huvudsakliga grunden för att möjliggöra tillräcklig belåning.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag har valt att strukturera mitt svar genom att dela upp din fråga i flera delfrågor. Svaret kommer därför att ha följande innehåll:
1. Vem äger egentligen en bostad som är avsedd att användas som gemensamt boende?
2. Vad innebär 11 kap. 8 § ÄktB?
3. Hur påverkar det befintliga äktenskapsförordet en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB?
4. Hur skulle dina föräldrars eventuella delägarskap i bostaden påverka en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB?
5. Finns det något annat sätt att förhindra en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB?
1. Vem äger egentligen en bostad som är avsedd att användas som gemensamt boende?
Om den ena maken i ett äktenskap förvärvar en bostad som är avsedd att bli makarnas gemensamma boende så kan bostaden vara belastad med dold samäganderätt. Detta innebär att den make som inte har förvärvat bostaden har ett latent äganderättsanspråk på 50 % av bostaden. Genom att vända sig till domstol kan alltså maken få äganderätt till hälften av den gemensamma bostaden.
Dold samäganderätt föreligger under följande förutsättningar:
1. Den ena maken har köpt en bostad i eget namn. Bostaden är dock avsedd att användas som makarnas gemensamma hem.
2. Den andra maken har bidragit till förvärvet av den gemensamma bostaden genom att lämna ett ekonomiskt tillskott.
3. Den förvärvande maken har insett att syftet bakom den andre makens ekonomiska bidrag är att förvärva en gemensamt ägd bostad.
Detta innebär alltså att din make/maka kan ha dold samäganderätt i bostaden. Detta gäller oavsett om du köper huset i eget namn och lämnar det huvudsakliga ekonomiska tillskottet. Jag återkommer snart till hur detta påverkar en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB.
2. Vad innebär 11 kap. 8 § ÄktB?
11 kap. 8 § ÄktB ger en make rätt, att under vissa förutsättningar, ta över makarnas gemensamma bostad. Det är två förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en make ska ha rätt att ta över bostaden:
1. Maken ska ha störst behov av bostaden
Först görs en prövning av vem som har störst behov av bostaden. En faktor som väger tungt i prövningen är vem av makarna som ska bo tillsammans med eventuella barn. En make som ska bo tillsammans med barn anses generellt ha störst behov av den gemensamma bostaden.
Detta gäller givetvis inte om barnen bor växelvis hos föräldrarna efter skilsmässan, i så fall får den make som äger bostaden också behålla den.
Andra faktorer som påverkar behovsprövningen är b.la. makarnas ålder, hälsa och försörjningsförmåga. Det rör sig om omständigheter som inverkar på en makes förmåga att skaffa en ny bostad. Avgörande här är alltså om en av makarna skulle ha påtagliga svårigheter att få tag i ett nytt boende.
2 Skälighetsprövning
Övertagandet av bostaden ska vara skäligt.
Faktorer som talar emot ett övertagande är att egendomen är enskild och makarnas inbördes ekonomiska förmåga är god. Det krävs starka skäl för att få överta en bostad som är den andre makens enskilda egendom.
Den faktor som talar starkast för ett övertagande är om en av makarna är ekonomiskt svagare.
Hur går själva övertagandet till?
Den make som får överta bostaden måste utge giftorättsgods eller pengar till ett belopp som motsvarar bostadens värde. Se 11 kap. 9 och 10 § ÄktB.
Om inget övertagande sker så tillfaller bostaden istället den make som äger den. Här spelar den dolda samäganderätten roll. Om dold samäganderätt föreligger så kan den make som inte äger bostaden göra anspråk på 50 % av fastigheten. Resultatet blir då att makarna därefter kommer äga bostaden tillsammans. Vem som slutligen övertar fastigheten blir då en förhandlingsfråga mellan makarna.
3. Hur påverkar det befintliga äktenskapsförordet en tillämpning av 11 kap. 8 ÄktB?
Enligt 9 kap. 1 § ÄktB behöver inte bodelning genomföras om makarna endast har enskild egendom. Detta gäller dock inte om den ena maken begär att få överta bostaden från den andre maken. 11 kap. 8 § ÄktB kan därför som huvudregel tillämpas trots att all er egendom är enskild.
Som sagt krävs det starkare skäl för att en make ska få ta över en bostad som är den andre makens enskilda egendom. Trots äktenskapsförordet är det dock inte säkert att den förvärvade bostaden utgör din enskilda egendom. Om din make/maka väcker talan vid domstolen och gör anspråk på bostaden via dold samäganderätt så äger ni istället var sin andel i bostaden, m.a.o., äger ni bostaden till hälften var. Om så är fallet så kommer endast din andel i bostaden utgöra din enskilda egendom. Då är det inte heller säkert att äktenskapsförordet ger något nämnvärt skydd mot en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB.
4. Hur skulle dina föräldrars eventuella delägarskap i bostaden påverka en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB?
När en bostad ägs gemensamt av flera personer så kallas det med en juridisk term för samäganderätt. I praktiken innebär samäganderätt att varje delägare äger en andel i själva bostaden. En konsekvens av samäganderätten är att varje delägare måste lämna samtycke vid förfoganden som påverkar hela egendomen.
Exempel: Om du och dina föräldrar förvärvar bostaden gemensamt så krävs samtycke från samtliga delägare vid en försäljning av hela bostaden.
Observera att varje delägare fortfarande kan förfoga fritt över sin andel. Samtycke krävs alltså inte om exempelvis dina föräldrar skulle välja att sälja sin andel i bostaden. En konsekvens av detta blir att samäganderätten inte hindrar en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB. Din make/maka kan ju fortfarande begära att få ta över din andel i bostaden.
5. Finns det något annat sätt att förhindra en framtida tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB?
Det finns vissa omständigheter som utesluter en tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB. Detta gäller enligt 7 kap. 2 § 1 st. p. 2-4 ÄktB om bostaden har gjorts till enskild egendom genom gåva eller testamente.
Exempel 1: 11 kap. 8 § ÄktB kan inte tillämpas om någon ger dig bostaden i gåva och, i exempelvis ett gåvobrev, föreskriver att bostaden ska vara din enskilda egendom.
Exempel 2: 11 kap. 8 § ÄktB kan inte tillämpas om du förvärvar bostaden genom att, exempelvis, dina föräldrar testamenterar den till dig och testamentet innehåller en föreskrift om att bostaden ska vara din enskilda egendom.
Sammanfattningsvis
11 kap. 8 § ÄktB är en regel som syftar till att skydda den make som har störst behov av en bostad. Det är sannolikt därför inte heller meningen att regeln ska kunna kringgås.
De alternativ som helt säkert utesluter en tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB är förvärv av bostaden genom gåva eller testamente med föreskrift om att bostaden ska vara enskild egendom. Dessa alternativ är långsökta men givetvis inte omöjliga att genomföra.
Ett äktenskapsförord kan försvåra men inte helt förhindra en tillämpning av 11 kap. 8 § ÄktB. Det är dock inte säkert att detta hjälper om bostaden är belastad med dold samäganderätt.
Att bostaden samägs med dina föräldrar som delägare förhindrar inte att 11 kap. 8 § ÄktB tillämpas för att överta din andel i bostaden.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänligen,
