FrågaSTRAFFRÄTTÖvriga brott27/12/2020

Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?

Hej,

Jag är en spelnörd som håller på med brädspel med mina kompisar, jag hittade ett par tärningar man kan köpa från USA där själva tärningen är gjord av mänskligt skelett, jag hörde av mig till tullverket som förklarade att det inte finns några restriktioner kring att importera själva varan men att jag borde höra med er om det ens är lagligt att äga en sån tärning i Sverige, så min fråga är helt enkelt:

Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?

Om det är viktigt att veta så kommer skelettet från en person som donerat sin kropp efter hen gått bort.

Tack på Förhand!

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I 16 kap. 10 § Brottsbalken stadgas bland annat att den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, döms för brott mot griftefrid, till böter eller fängelse i högst två år.

Vad innebär "lik eller avlidens aska"?

Tydligt är att skyddsobjektet är den avlidnes kvarlevor såsom kroppen eller aska efter kremering. Straffansvaret omfattar åtgärder med en död kropp som ännu inte har omhändertagits för gravsättning samt åtgärder med ett lik som redan är gravlagt såsom att ta upp det eller "misshandla" det.

Frågan om skelett och skelettdelar omfattas av straffansvaret har prövats i Hovrättens för Västra Sverige dom den 8 oktober 2013, mål B 1270-13. Målet handlade om en kvinna som hade köpt ett antal olika skelettdelar på internet. Nästan så många att det var ett komplett skelett samt även sålt vidare vissa skelettdelar till andra. Utredningen gav inte stöd för att dessa kom från en människa som nyss avlidit och en fråga blev därmed om hennes hantering av skelettdelarna kunde omfattas av rekvisitet "lik eller avlidens aska". Hovrätten ansåg att lagstiftarens syfte med bestämmelsen måste ha varit att bestämmelsen ska omfatta alla angrepp på en död kropp, även efter att de har omhändertagits för kremering/gravsättning samt efter det att gravsättningen/urnsättningen har skett. Däremot så kan varken bestämmelsens ordalydelse, lagstiftarens vilja eller rättspraxis ge stöd åt att straffansvaret omfattar skelett eller skelettdelar från en avliden person som inte är avsedda att kremeras eller gravsättas och som inte ligger i kista, grav eller annat de dödas vilorum. Kvinnan friades från åtalet på den grunden att det inte utgjorde ett brott.

Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?

Utifrån det nyss nämnda hovrättsfallet, där hovrätten ansåg att brott mot griftefriden inte omfattar skelett eller skelettdelar som inte kan knytas till någon viss tidigare levande person och som inte tagits om hand eller är avsedda att tas om hand för kremering eller gravsättning, tolkar jag det som att det inte är olagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett. Skelettet har ju inte varit avsett att gravsättas, utan doneras.

Samtidigt vill jag betona att hovrättens avgöranden inte är vägledande för liknande fall i framtiden och att HD lika gärna skulle kunna bedöma frågan annorlunda. I målet dömde exempelvis tingsrätten att bestämmelsen även inrymmer hantering av skelett och skelettdelar. Kvinnan friades som sagt senare av hovrätten och hovrättens tolkningen av bestämmelsen har inte överklagats. Med detta sagt så verkar det som att frågan om vad som är lagligt att göra med människors kvarlevor inte är helt klar, men utifrån hovrättens tolkning (en tolkning som inte har överklagats), är det inte olagligt.

Hoppas att svaret var till någon hjälp!

Med vänliga hälsningar



Malin HedlundRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Straffrätt och Övriga brott? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo