Är arbetsgivaren bunden av en utlovad löneförhöjning?

FRÅGA
Min arbetsgivare gav mig i mars 2020, efter lönerevision för året 2020, en skriftlig bekräftelse på en löneökning men sedan har denna inte verkställts. De har inte betalat ut innestående retroaktiv lön och betalar fortfarande löpande ut lön enligt det gamla avtalet som gällde innan lönerevisionen. Först meddelade arbetsgivaren att de "skjuter upp utbetalningen på obestämd tid" och i ett senare skede hävdade de att de helt enkelt "stryker" löneförhöjningen - trots att den alltså t.o.m. finns skriftligen bekräftad. Är detta lagligt? Solklart avtalsbrott enligt mig. Företaget är mig veterligen inte anslutet till kollektivavtal.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du fick i mars 2020 en löneökning, vilken även manifesterades i skrift. Men den lönejustering som då utlovades har sedermera uteblivet och nu senast meddelade arbetsgivaren att löneförhöjningen "stryks". Någon retroaktiv utbetalning synes med andra ord inte vara aktuell i dagsläget. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarande av din fråga är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Frågeställningen är vidare ganska kortfattad varför nedan skrivelse inte heller kommer att bli särskilt lång.

Inledningsvis förtjänas det att säga att avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det dock föreligga en så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (benämns pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för avtalet och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas varför det som har reglerats i detta utgör grunden för den rättsliga bedömningen. Inom den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i princip den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta den ovan nämnda löftesprincipen ur spel. För avtal av det slag som nu är i fråga (överenskommelsen om löneökningen) föreligger det inga formkrav varför ett sådant kan ingås både muntligt, skriftligt och konkludent. Den sistnämnda varianten betyder underförstått eller genom parternas ageranden.

Du nämner att din arbetsgivare gav dig en skriftlig bekräftelse på lönejusteringen, vilket jag tolkar som att denne i något skede först lämnade ett muntligt anbud som du torde ha accepterat direkt, för att sedan förtydliga avtalet (överenskommelsen) genom en skriftlig bekräftelse. För muntliga anbud måste nämligen i regel antas omedelbart, annars faller anbudet varpå anbudsgivaren inte längre är bunden av det ursprungliga förslaget (3 § 2 st. AvtL). Det går därför att argumentera för att din arbetsgivare inte var bunden av löftet om löneförhöjningen om det först framställdes muntligt utan att du de facto tackade ja genom att lämna en uttrycklig accept. Om du däremot direkt accepterade erbjudandet uppstod ett rättslig bindande avtal och det alldeles oavsett existensen av den skriftliga bekräftelsen. Men utifrån ett scenario där avtalsslutet inte kom till stånd på en gång blir den intressanta frågan hur den skriftliga bekräftelsen rättsligt ska klassificeras. Enligt min mening torde bekräftelsen ses som ett skriftligt anbud i avtalslagens mening, vilket binder arbetsgivaren (3 § 1 st. AvtL). Men en anbudsgivare är inte bunden hur länge som helst. Om någon acceptfrist lämnades är för mig ovisst, men eftersom det rörde sig om en sedvanlig bekräftelse utgår jag ifrån att så inte var fallet. Ett anbud som lämnas utan krav på en sista svarsdag (eller svarstid) berättigar dock alltid mottagaren till en så kallad skälig acceptfrist. Men vad som utgör en skälig acceptfrist (en skälig väntetid för anbudsgivaren) går inte att besvara entydigt utan det får avgöras från fall till fall och ytterst av en domstol vid eventuella meningsskiljaktigheter härom som inte kan lösas på frivillig väg. Om du lämnade en accept i samband med mottagandet av den skriftliga bekräftelsen och inom skälig tid alternativt innan den uppställda acceptfristen är arbetsgivaren bunden av dennes löfte från mars 2020. Skulle du inte alls ha lämnat något svar kan det återigen argumenteras för att arbetsgivaren inte är bunden av sitt ursprungliga anbud eftersom bundenheten upphörde genom det uteblivna svaret.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Jag är medveten om att det ovan anförda blev en något teoretisk avtalsrättslig bedömning av den uppkomna situationen. Men redogörelsen är viktig för att kunna förstå hur avtalslagens bestämmelser kan komma att appliceras på ditt ärende. Mycket talar naturligtvis för att du är berättigad till den löneökning som utlovades i fjol. I synnerhet mot bakgrund av arbetsgivarens två lämnade meddelanden, vilka båda vittnar om att denne var fullt medveten vad det ursprungliga anbudet egentligen avsåg. På arbetsrättens område torde det även vara brukligt (underförstått) att den här typen av anbud regelmässigt brukar accepteras varför det kan anföras sakliga skäl för att en arbetsgivare bör förstå att en arbetstagare i normalfallet kommer att tacka ja till ett löfte om en löneökning, även om accepten mot all förmodan inte skulle ha manifesterats verbalt eller i skrift på ett adekvat sätt. Slutsatsen och som svar på din faktiska fråga blir därför att arbetsgivaren har gjort fel och att du har rätt till löneökningen.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av ett kravbrev riktat mot din arbetsgivare och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?