Är användandet av någon annans låt i egen video ett upphovsrättsintrång?

2020-08-26 i Immaterialrätt
FRÅGA
Jag har gjort iordning en film för en kampanj för ett politiskt förbund där jag lagt på introlåten från en känd svensk dramaproduktion och även lånat titeln och logotypen. Syftet med videon är att locka personer att delta i ett projekt och målgruppen är personer som är med eller intresserade att gå med i berörda politiska förbund. Har försökt hitta svar bland tidigare frågor men inte riktigt lyckats, men har förstått att upphovsrättsbrott beror på om videon riktar sig till "allmänheten" eller ej. Det jag undrar är om denna målgrupp bör anses som allmänheten eller ej? Och lite mindre juridisk - vet ni om det är vanligt att SVT eller Nordic Entairtainment group väcker åtal när någon använd tematik eller musik från någon av deras produktioner för ett relativt småskaligt projekt? Och slutligen. Om jag ber en musiker göra om introlåten så melodin är densamma men soundet något annorlunda, är det helt plötsligt okej då?
SVAR

Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Mycket riktigt är din fråga bland annat av upphovsrättslig karaktär och frågan kommer att besvaras med hjälp av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL), Högsta domstolens och Europeiska unionens domstols (EU-domstolen) praxis. Det kan även vara till nytta att veta att med tanke på Sveriges medlemsskap i EU har svensk rätt i stor utsträckning anpassats (harmoniserats) enligt innehållet i de gällande EU-direktiv som finns samt den tolkning av direktiven som EU-domstolen har gjort.

I svaret kommer jag endast beröra de delar av upphovsrättslagstiftningen som utifrån omständigheterna är relevanta för din situation. Jag kan inte hitta någon tillämplig inskränkning (i 2 kap. URL) eller att exempelvis en avtalslicens är aktuell (i 3 a kap. URL), vilket skulle kunna göra din användning av introlåten tillåten. Bestämmelserna i dessa kapitel kommer därför inte att beröras i svaret. Vidare ska inte den ideella rätten behandlas, det vill säga rätten att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas eller rätten att motsätta sig kränkande behandling av verket. Det är snarare de ekonomiska rättigheterna som är aktuella i detta svar och förklaras under rubriken "Upphovsmannens ensamrätt" nedan. Din fråga kommer att besvaras löpande efter en inledande förklaring av rättsläget.

Beträffande hur vanligt det är att SVT eller Nordic Entertainment Group väcker åtal för liknande situationer har jag dessvärre inte kunnat hitta tillräckligt med material för att besvara frågan.

Allmänt om kvalifikationen för ett verk
För att en diskussion överhuvudtaget ska kunna föras angående eventuellt upphovsrättsintrång måste det först fastställas att ett alster är att anse som ett verk.

Enligt upphovsrättslagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket, om det bland annat är ett filmverk. Med begreppet avses inte bara traditionell spelfilm utan omfattas av alla produktioner bestående av inspelade rörliga bilder med eller utan åtföljande ljud, under förutsättning att de uppnår verkshöjd (1 kap. 1 § första stycket fjärde punkten URL). Verkshöjd är ett krav som tidigare använts inom svensk rätt för att avgöra om ett alster ska anses vara ett verk. Kravet uppfylls om verket är ett resultat av upphovsmannens eget personliga och kreativa skapande.

I överensstämmelse med ett EU-direktiv, infosocdirektivet (dir. 2001/29), måste två villkor vara uppfyllda för att ett alster ska klassificeras som ett verk. Det första villkoret är att alstret är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Det andra villkoret är att det är endast de element som ger uttryck för ett sådant intellektuellt skapande som kan kvalificeras som "verk". Ett alster ska kunna identifieras med tillräcklig precision och objektivitet. För att en skapelse ska anses vara upphovsmannens egen intellektuella skapelse ska den avspegla hans eller hennes personlighet. När upphovsmannen i samband med verkets skapande har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom fria och kreativa val finns förutsättningen för en egen intellektuell skapelse. Det svenska kravet på verkshöjd motsvarar det EU-rättsliga kravet på originalitet.

Upphovsmannens ensamrätt
Som du förklarar situationen verkar det uppenbart att introlåten från den kända svenska dramaproduktionen uppfyller ovanstående krav för att klassificeras som ett verk. Skydd för ett verk går inte att ansöka om utan uppkommer automatiskt, om ett alster uppfyller ovannämnda krav. När upphovsmannen har ett sådant skydd har upphovsmannen uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Upphovsmannens rätt till framställning innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis (1 kap. 2 § URL). Uteslutande rätt innebär att om det inte finns en inskränkning, överlåtelse av upphovsrätten (till exempel genom avtal) eller samtycke av upphovsmannen, har upphovsmannen ensamrätt till förfogandet.

Rätt till exemplarframställning
Upphovsmannens ekonomiska rättigheter är således rätt att framställa exemplar och, som du skrev i frågan, att göra det tillgängligt för allmänheten. Avseende rätt till exemplarframställning kan ett avgörande från EU-domstolen användas som exempel (C-476/17 Pelham). Ett fonogram (ljudinspelning) som innehöll ett ljudavsnitt på två sekunder hade överförts från ett fonogram till ett annat. Upphovsmannen till ljudavsnittet motsatte sig att en utomstående hade rätt att hämta detta korta ljudavsnitt. EU-domstolen konstaterade att om en användare hämtar ett ljudavsnitt från ett fonogram och ändrar ljudavsnittet och gör det icke-igenkännbart vid lyssning och använder det i ett nytt verk, ska en sådan användning inte utgöra en framställning (i direktiven används begreppet mångfaldigande). Om ljudavsnittet däremot är igenkännbart vid lyssning och inte i ändrad form, har framställaren till fonogrammet rätt att motsätta sig att en utomstående använder även ett mycket kort ljudavsnitt i syfte att låta fonogrammet ingå i ett annat fonogram.

Genom att du använt en låt i videon som förmodligen innehar upphovsrättsligt skydd framställer du ett exemplar av låten, vilket innebär intrång i upphovsmannens rätt till exemplarframställning, oavsett om det är en kortare eller längre del av låten. Det besvarar frågan om upphovsrättsintrång i förhållande till en av upphovsmannens ensamrätter.

Förklaringen besvarar även din slutliga fråga beträffande att göra om introlåten. För att det inte ska utgöra ett upphovsrättsintrång ska ljudavsnittet inte vara igenkännbart vid lyssning när du använder det i ditt eget verk. Om endast "soundet" ändras, men melodin är densamma finns det risk att den nya introlåten efterliknar den ursprungliga. Om den nya låten med det nya "soundet" inte uppfyller kraven på självständighet, originalitet och verket inte återspeglar kreatörens personlighet för att göra fria och kreativa val, kan det bli svårt att hävda att låten gjorts i fri anslutning till ett nytt och självständigt verk, eller att en bearbetning av det ursprungliga verket har gjorts. Invändningarna i föregående mening är sådana som den eventuella intrångsgöraren kan göra när upphovsmannen hävdar intrång i upphovsrätten. Det innebär att det kan finnas risk för att användandet av introlåten eller den bearbetade låten med endast ett nytt "sound" utgör upphovsrättsligt intrång och blir föremål för tvist.

Det finns ett rättsfall som kan ge vägledning i frågan om bearbetning av melodin och hur domstolen bedömer frågan (NJA 2002 s. 178). Rättsfallet handlar om två melodislingor där käranden ansåg att den andra melodin utgjorde ett upphovsrättsligt utnyttjande av upphovsmannens melodi. Vid bedömningen gjordes en helhetsbedömning utifrån "lyssnaren", där domstolen tittade på melodislingornas antal strofer, takter, toner, rytm, tempo, harmoni och på vilket instrument melodin spelades. Vid bedömningen tittade domstolen även på om den senare melodin är ett resultat av ett oberoende dubbelskapande, vilket är en hjälpregel vid invändningar om att ett verk är en efterbildning. Som du förklarar din situation framstår det inte som sannolikt att den nya melodin skulle vara ett resultat av ett oberoende dubbelskapande.

Tillgängligt för allmänheten
Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten i fyra fall (1 kap. 2 § tredje stycket URL). Jag kommer endast att förklara det fall som är aktuellt för dig. Jag antar att din video kommer att publiceras på internet, vilket innebär att det är en överföring genom trådbunden eller trådlös väg från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten URL). EU-domstolen har konstaterat att begreppet "allmänheten" avser ett obestämt antal tittare eller åhörare och förutsätter ett relativt stort antal personer. På internet kan ett relativt stort antal personer få tillgång till videon, varför rekvisitet kan anses vara uppfyllt. Det är därför inte direkt en fråga om vad för målgrupp som anses som allmänheten, utan hur många en sådan överföring kan nå ut till. Dessutom skriver du att syftet med videon är att locka personer att delta i ett projekt eller att gå med i berörda politiska förbund, och vanligen torde avsikten vara att locka så många som möjligt. Med hänsyn till ovanstående skulle jag hävda att en publicering av videon med introlåten omfattas av att tillgängliggöra verket för allmänheten och utgör således ett intrång i upphovsmannens upphovsrätt.

Ovannämnda förklaring är även tillämpligt på logotypen som du nämner i frågan, då dramaproduktionen antagligen har upphovsrätt till den också. Tilläggsvis kan logotyper även omfattas av varumärkesrätt, men på grund av utsträckningen av detta svar görs inte en utläggning angående det.

Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.

Vänligen,

Egzon Kalludra
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Immaterialrätt (892)
2020-09-29 Kan jag importera kända varumärken för att sedan sälja dem vidare?
2020-09-26 Använda bilder på artister till egna produkter
2020-09-19 Använda bild på tröjor som ska säljas?
2020-09-18 Vad innebär det att en figur är upphovsrättsligt skyddad?

Alla besvarade frågor (84563)