Anställning av AT-läkare
Hej!
Jag är läkare, examinerad men ej legitimerad. Hoppas på att få AT en vacker dag. På Akademiska i Uppsala har de principen att har man fått komma på inyervju 2 gånger och inte fått AT, så får man aldrig mer komma på intervju. Samtidigt säger hälso och sjukvårdslagen att regionerna har skyldighet att tillhandahålla AT-platser. För mig är det helt motstridigt att man då kan ha den policyn. Akademiska har såklart ingen skyldighet att ge just mig AT, men jag ser inte hur detta går ihop.
Mvh Anna
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det är socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i region Uppsala (landstinget) eller en anställd vid Akademiska som anställer AT-läkare vid Akademiska. Eftersom du nämner Akademiska i Uppsala utgår jag ifrån att det är hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i landstinget, alternativt en anställd vid sjukhuset som har fattat beslut i ditt fall (4 kap 4, 10, 11 § patientsäkerhetslagenoch 2 § HSLF-FS 2020:3jämte 7 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap 37 § kommunallagen).
Vad säger hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?
I 10 kap 5 § HSL stadgas att "i regionerna ska det finnas möjlighet till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen … ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare…"
Precis som du är inne på ålägger bestämmelsen landstingen en skyldighet att tillhandahålla AT-platser för läkare som avlagt läkarexamen. Enligt förarbetet till lagen förutsätter dock landstingens skyldighet att läkaren bedöms lämplig för yrkesutövning (prop. 2016/17:43 s. 141och prop. 1997/98:5 s. 11 och 22).
Har landstinget gjort fel genom att inte kalla dig?
Om det är i linje med lagstiftningen att kategoriskt neka enskilda som redan varit på två intervjuer måste nog avgöras från fall till fall. Av förarbetet till HSL framgår att skyldigheten förutsätter att en lämplighetsbedömning av läkaren görs. I grundlagen står det att "domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet" (1 kap 9 § RF, den s.k. objektivitetsprincipen). JO har ansett att detta krav på saklighet och opartiskhet även gäller anställningsärenden i kommuner, och således även i ditt anställningsärende (landsting är kommun på regional nivå 1 kap 7 § RF, se även JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-2010).
Det skulle kunna argumenteras för att en saklig och opartisk lämplighetsbedömning redan har gjorts i samband med den senaste intervjun du gjorde. Men med beaktande av att personer med tiden utvecklas, beror styrkan i det argumentet på hur långt tid det har gått sedan den senaste intervjun ägde rum samt på lämpligheten hos de som konkurrerar om samma AT-plats. Om din ansökan blivit avvisad på grund av att du för länge sedan sökte samma tjänst finns det anledning att vara skeptisk till landstingets agerande, särskilt om du vid en bedömning skulle anses lämpligare än konkurrenterna. Har din ansökan skett mycket tätt inpå den förra är det möjligtvis godtagbart att inte kalla till intervju av den anledning att du precis sökt och blivit nekad samma tjänst på saklig grund. Detta under förutsättning att du vid den senare ansökan inte skulle anses lämpligare än konkurrenterna.
Har landstinget gjort fel genom att anta den aktuella policyn?
I svensk rätt har vi en regelhierarki som ser ut enligt följande. Grundlag, lag, förordning, myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift. I denna hierarki är grundlag högst ståendes, och myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift lägst. Inom juridiken kallas denna princip för lex superior. Om en lägre regel säger emot en högre regel ska den lägre inte användas eftersom den då är olaglig (11 kap 14 § och 12 kap 10 § regeringsformen).
Om policyn är resultatet av ett beslut eller en föreskrift införd av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ska den inte användas om den strider mot någon lag. Denna lag skulle isåfall vara 10 kap 5 § HSL (se tredje stycket ovan). Som jag förstår din fråga säger policyn att max två intervjuer ska erbjudas var och en. Detta motsäger inte regeln i HSL som anger att läkare ska ges möjlighet till AT. Denna möjlighet kan anses uppfylld i och med de två första intervjuerna med tillhörande lämplighetsbedömning. Av denna anledning strider inte policyn mot HSL och är därmed inte olaglig.
Sammanfattning
Det är inte helt säkert att policyn är olaglig eftersom möjligheten till AT kan anses uppfylld i och med de två kallelserna till intervju med tillhörande lämplighetsbedömningar. Däremot kan policyn i det enskilda fallet leda till olagliga avvisningar om den ansökande vid en saklig bedömning skulle visa sig vara lämpligare än dess konkurrenter.
Vad kan du göra?
Beslut som fattas av en nämnd, eller en anställd på sjukhuset, kan överklagas genom kommunalbesvär (13 kap 2 § kommunallag, se även JO fallet ovan). Isåfall prövas beslutets laglighet och om domstolen finner beslutet olagligt, d.v.s. i strid med grundlagens krav på saklighet (1 kap 9 RF, se ovan) ska det upphävas. Detta innebär inte att du blir anställd, utan att sjukhuset i enlighet med kravet på saklighet måste göra en lämplighetsbedömning av din ansökan. Inledningsvis skulle jag dock rekommendera dig att uppmana personen som ansvarar för rekryteringen att granska din ansökan i enlighet med 1 kap 9 § RF. Det kan även vara en god idé att hänvisa till JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-210 som stadgar att saklighetskravet gäller för kommuner och landsting (obs på att JO:s uttalanden inte är bindande, men det brukar vara vägledande).
Hoppas du fick svar på din fråga!
