Anses en aktieägare som ingår avtal vara styrelsen? Varför kan inte styrelsen avtala om att öka aktiekapitalet?
Hej!
Om man äger aktier i ett bolag, räknas man då vara styrelsen om man företar en rättshandling för bolaget?
Och jag vet att ökning av aktiekapitalet ligger inom stämmans exklusiva kompetens (ABL 11:2), och att styrelsen kan bemyndigas att inom vissa ramar fatta beslut, men varför kan inte styrelsen avtala om att i framtiden öka aktiekapitalet? Och var i lagen regleras detta? Omfattas det av ABL 8:42, 1 st 1 men?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!
Jag förstår det som att du har två frågor; 1) Om en aktieägare som företar en rättshandling för bolaget räknas vara styrelsen, och 2) Varför styrelsen inte kan avtala om att öka aktiekapitalet i framtiden.
Om en aktieägare företar en rättshandling för bolaget, räknas denne vara styrelsen?
De som kan företa en rättshandling för ett aktiebolag är styrelsen, VD:n samt särskilda firmatecknare (8 kap. 4 §, 29 § och 37 § ABL). Man talar om att dessa har representationskompetens.
En enskild aktieägare har inte – i egenskap av aktieägare – representationskompetens för bolaget. En enskild aktieägare har alltså ingen rätt att företa en rättshandling för bolaget. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas kollektivt vid bolagsstämman (7 kap. 1 § ABL).
Styrelsen i sin tur är ett särskilt bolagsorgan bestående av ledamöter som utses av bolagsstämman (8 kap. 1 § och 8 § ABL). Enbart dessa styrelseledamöter och suppleanter anses vara styrelsen. Det är inte ovanligt att styrelseledamöter också är aktieägare i bolaget, men dessas representationskompetens kommer från egenskapen som styrelse, inte som aktieägare.
Varför kan inte styrelsen avtala om att öka aktiekapitalet i framtiden?
Emissionsbeslut är en del av bolagsstämmans exklusiva kompetens
Ett aktiebolags aktiekapital kan ökas på fyra olika sätt: fondemission, nyemission, teckningsoptioner samt konvertibler (11 kap. 1 § ABL). Alla dessa emissionsbeslut ska som huvudregel fattas av bolagsstämman. Emissionsbesluten är alltså en del av stämmans exklusiva kompetens (11 kap. 2 § ABL).
Undantaget – Styrelsen kan fatta vissa emissionsbeslut under vissa förutsättningar
Styrelsen kan dock besluta om att öka aktiekapitalet i vissa fall. Antingen efter stämmans bemyndigande eller under förutsättning av stämmans godkännande i efterhand kan styrelsen besluta om nyemission (13 kap. 31-38 § ABL), teckningsoptioner (14 kap. 24-31 § ABL) samt konvertibler (15 kap. 29-36 § ABL).
Vad händer om styrelsen ensamt fattar ett emissionsbeslut?
Låt oss då säga att inget av undantagen ovan föreligger och styrelsen ensamt fattar ett emissionsbeslut, vad händer då? I sådant fall har styrelsen handlat i strid med bestämmelserna i ABL om bolagsorganens behörighet – eftersom styrelsen har fattat ett beslut inom stämmans exklusiva kompetens – varför ogiltighet blir rättsföljden (8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL). Det spelar ingen roll vilket tidsrum – nutid eller framtid – beslutet har.
Ett annat problem som kan inträffa avser registreringen i aktiebolagsregistret. Emissionsbeslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering (12 kap. 10 §, 13 kap. 27 §, 14 kap. 21 §, 15 kap. 26 § ABL). Om ett emissionsbeslut inte har tillkommit i behörig ordning ska Bolagsverket vägra registrering av beslutet (27 kap. 2 § ABL).
Det styrelsen däremot kan göra är att på eget initiativ lämna förslag om ett emissionsbeslut till bolagsstämman (12 kap. 3 §, 13 kap. 3 §, 14 kap. 3 § och 15 kap. 3 § ABL). Sedan får stämman i sin tur fatta själva beslutet.
Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor, har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen!
Med vänliga hälsningar,
