Anonym orosanmälan - kan vi få veta vem som anmält och kan vi polisanmäla denne?
Hej! Jag och min fru har precis mottagit en anmälan ifrån soc, en "anonym orosanmälan" har inkommit till de om att våra barn inte har det bra i hemmet. Detta är självfallet inte sant och det upprör oss bägge väldigt mycket. Min fråga är om jag på något vis kan få fram vem som gjort denna anmälan, så vi kan samtala med personen och se om det är ett missförstånd som kan redas ut? Eller om vi kan göra en motanmälan om förtal eller liknande?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
De anmälningar som kommit in angående dig och dina barns förhållanden har gjorts enligt 14 kap. 1c § socialtjänstlagen (SoL). I denna paragraf stadgas att var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Sen har socialnämnden en skyldighet att genast utreda alla inkomna anmälningar som kan föranleda åtgärd av nämnden, detta enligt 11 kap. 1 § SoL. De har alltså alltid skyldighet att utreda en anonym anmälan som kommer in för att kunna utesluta att något missförhållande för barnen föreligger.
Har du som part rätt att få ta del av uppgifter om vem anmälaren är?
Om anmälaren var anonym när denne gjorde sin anmälan till socialtjänsten, vet inte heller socialtjänsten dennes identitet. Och de får inte heller (utom i nödsituationer) efterforska identiteten, enligt JO's beslut 2010/11 s.318, som jag baserar det fortsatta svaret på.
Om däremot den som anmäler uppger sitt namn ska namnet antecknas, vilket följer av 11 kap. 5§ SoL. Om anmälaren sedan begär att få vara anonym i förhållande till den anmälde (dvs. dig), får frågan om sekretesskydd för anmälaren prövas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Förutsättningarna för att kunna hemlighålla uppgifter för den som anmälan gäller regleras i 26 kap. 5 § SoL. Inte bara uppgifter om vem som gjort anmälan eller lämnat utsagan omfattas av bestämmelsen utan också själva innehållet, om det kan avslöja vem som har gjort anmälan.
Det är inte anmälaren eller uppgiftslämnaren som bestämmer om sekretess ska gälla sedan han eller hon väl framträtt med namn. Även om anmälaren begär att få vara anonym är det myndigheten som ska pröva frågan om sekretesskydd, och besluta om detta då uppgifterna begärs ut. Huvudregeln är här enligt 26 kap. 5 § SoL att offentlighet gäller, vilket betyder att om socialtjänsten har fått uppgift om anmälarens namn kan du kräva att få ta del av detta på grund av din ställning som part i ärendet. Uppgiften om vem anmälaren är, om det är känt, en del av aktmaterialet i utredningen och du har i egenskap av part rätt att få ta del av detta enligt 10 § förvaltningslagen.
Observera dock att "syftet med lagstiftningen är att skydda de barn och ungdomar som behöver socialnämndens skydd. Att enstaka anmälningar som görs anonymt görs i syfte att trakassera någon, bör inte få leda till att socialnämnden ges möjlighet att forska efter anmälarens identitet och att möjligheten för allmänheten att göra anonyma anmälningar inskränks. Man får med hänsyn till det överordnade syftet med lagstiftningen, dvs. skyddet för barn och unga, således acceptera att en anmälan i något enstaka fall kan leda till en utredning som opåkallat kränker den personliga integriteten." (JO 2010/11 s.318).
Ni kan dock ändå polisanmäla för förtal (5 kap. 1 § brottsbalken) alternativt falsk tillvitelse (15 kap. 7 § brottsbalken).
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!
