Allmänna frågor om brottmål och straffrätt
hej jag behöver hjälp med dessa frågor då jag känner mig lite osäker.:
1Vem anhåller misstänkta brottligar?
2Vem leder förundersökningen?
3vem lämnar stämning i ett brottsmål?
4vem är målsägande i ett brottsmål?
5vad gör en nämndeman i ett brottmål?
A)vad ingår i en stämingsansökan?
B)Vag krävs för att bli skyldig?
C) vilken är skillnaden mellan ett brott och en olyckshändelse?
D)vad är sambandet mellan,rättfaktum-rättsregel-rättföjld?
tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.
1. Det är polisen som har rätt att anhålla misstänkta brottslingar. Det finns tre grader av misstanke som kan föranleda att en person anhålls. Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke och innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått brottet. Misstänkt på sannolika skäl är en högre grad av misstanke och innebär att misstanken mot personen är vid en objektiv bedömning berättigad och grundas på bevis. Den tredje graden är tillräckliga skäl för att väcka åtal. Denna misstankesgrad innebär att man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. Det är åklagaren som tar ställning till om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal mot en person.
2. Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet dvs. när man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen kommit så långt att en person skäligen kan misstänkas för brottet, tar åklagaren över förundersökningen. Vid mindre allvarliga brott som snatteri, trafikbrott och stöld är det emellertid polisen som fortsätter att hålla i förundersökningen, även efter spaningsskedet.
3 och 4. Den som som anser sig ha blivit utsatt för brott är oftast den som lämnar in stämningsansökan och också den som ''äger målet''. Med andra ord, den som lämnat in stämningsansökan är målsägande.
5. En nämndeman kommer från ett politiskt parti och utses av kommunfullmäktige (nämndemän i tingsrätt). En nämndemans uppdrag i domstolen är emellertid opolitiskt. Varje nämndeman har en varsin individuell röst och har tillsammans med domaren ansvar att avgöra ett mål. Nämndemännen röstar om alla frågor som hör till avgörandet av målet och har även rätt att reservera sig mot en dom eller ett beslut.
A) Brottmålsrättegången inleds som regel med att åklagaren väcker åtal genom att han/hon lämnar in en skriftligt ansökan om stämning. Stämningsansökan ska innehålla bland annat uppgifter om den tilltalade, eventuellt målsägande, tid och plats för den brottsliga gärningen, tillämpliga lagrum, de muntliga bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje särskilt bevis, de skriftliga bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje särskilt bevis och eventuella skadeståndsanspråk.
B) Som huvudregel i alla brottmål gäller oskyldighetspresumtionen dvs. att personen är oskyldig till dess att motsatsen är bevisad. För att en person ska anses skyldig till ett brott krävs det att att domstolen anser att är ställt bortom rimligt tvivel att personen har begått brottet.
C) Som huvudregel krävs det att personen i fråga har haft uppsåt (gjort gärningen ''med flit'') för att en handling ska anses utgöra ett brott. T.e.x om person X har dödat person Z av ren olyckshändelse, så utgör det vanligtvis inget brott. Har person X däremot dödat person Z med uppsåt, så kan det vara fråga om mord. Har person X emellertid dödat person Z genom att handlingen varit oaktsam, kan agerandet utgöra brottet vållande till annans död. Det som avgör är således vilket uppsåt person X hade med handlingen.
D) Ett rättsfaktum är ett faktum som har en rättslig betydelse t.e.x person X har misshandlat person Y eller person X har varit onykter när han körde bil. Det handlar således som det faktiska händelseförloppet och hur rekvisitet i ett brott har uppfyllts i verkligheten i det aktuella fallet. En rättsregel är lag, regel eller annan rättslig norm som gäller i ett visst rättssystem och är juridiskt bindande. Till exempel förbud mot att köra bil onykter. En rättsföljd är konsekvensen av ett visst handlande som anses som brottsligt. Till exempel böter och fängelse.
Sambandet kan således förklaras genom att rättsreglerna är knutna till vissa händelser eller rättsfaktum som förutsättningar. Rättsregeln börjar alltså verka först när ett sådant rättsfaktum uppstår. Rättsföljden blir därefter konsekvensen av att ett visst rättsfaktum föreligger och att en rättsregel förbjuder ett sådant agerande.
Hoppas du fick svar på dina frågor!
Återkom gärna om du har några fler funderingar.
Med vänliga hälsningar,
