Äktenskapsförord och testamente, vad gäller?

Vi har skrivit testamente 9 maj 2016. Efter bådas vår bortgång skall all vår kvarlåtenskap fördelas enligt lag dock med undantag, makes dotter ska endast erhålla sin laglott. 2020 avtal om äktenskapsförord. All egendom medfört i boet, förvärvat under äktenskapet eller härefter förvärvat, liksom all avkastning av sådan egendom skall vara hans enskilda egendom, som den andre inte skall ha giftorätt i. I testamente står den som överlever den andra skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Gäller det eller är det äktenskapsförord som gäller vid dödsfall?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! 

Jag tolkar din fråga som att du undrar hur uppdelningen kommer ske vid ett dödsfall när det finns både ett äktenskapsförord och ett testamente med i bilden. I mitt svar kommer jag att hänvisa till ärvdabalk (1958:637) (hädanefter ÄB), och äktenskapsbalk (1987:230) (hädanefter ÄktB). Det korta svaret på din fråga är att både äktenskapsförordet och testamentet kan bli aktuella, men vid olika tidpunkter. Hur den slutliga arvsfrågan blir efter bådas dödsfall är svårt att säga utan att ha uppgifter om vilka arvingar som finns till respektive make, men jag kommer i min slutsats att redogöra för de allmänna dragen.  

Allmänt om dödsfall inom äktenskap

När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB. När ett äktenskap upphör ska då bodelning ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. Här blir äktenskapsförordet av intresse. Detta kommer att diktera uppdelningen av egendom mellan den efterlevande maken å ena sidan, och den avlidens dödsbo å andra sidan. För att förklara din situation tänker jag redogöra för hur en ”normal” bodelning sker när en make dör, för att det ska bli så pedagogiskt som möjligt. Det är viktigt att hålla koll på de kursiverade begreppen för att fullt förstå tågordningen. 

Det går till så här:

När den ena maken avlider upphör äktenskapet och det görs en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta. Det är den makens egendom som den äger. 

Den del av makarnas samlade förmögenhet som enligt bodelningen tillfaller dödsboet får den efterlevande maken normalt också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Det brukar kallas för makes arvsrätt. Makes arvsrätt kan i viss utsträckning inskränkas genom testamente, men det är inte aktuellt i ert fall. Makes arvsrätt får främst verkan när de båda makarna har gemensamma barn. Barnen får då vänta på att båda föräldrarna har avlidit innan arvet från båda fördelas på arvingarna. Om den avlidne maken har ett barn utanför äktenskapet, normalt kallat ett särkullbarn, kan denne dock begära ut sitt arv direkt, se 3 kap. 1 § ÄB. 

Det som den efterlevande fått med fri förfoganderätt utgör efterarvet, som den först avlidens arvingar ska dela på. Den efterlevande får behålla detta under sin livstid, tills det går vidare. Om det är det gemensamma hemmet eller en bil får man fortsatt förfoga över detta, men man äger inte det i samma oinskränkta mening som det man har med fri äganderätt. Den efterlevande får inte förfoga över detta genom att testamentera bort det till någon annan, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får dock tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den efterlevande får inte minska denna pott drastiskt genom gåvor eller andra rättshandlingar. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736

Ett exempel kan illustrera. 

A avlider med tillgångar på 500’. Gift med B som har 300’. 

Bodelning: 500+300/2= 400’

B får 400’ i bodelningen och A:s dödsbo 400’. De 100’ som B får i bodelning för att få sin halva på 400´ får B med full äganderätt. De 400’ som tillkommer B från dödsboet är med full förfoganderätt. Detta innebär att 400’ av B:s totala 800’ är från A med full förfoganderätt. Vid B:s frånfälle har A:s arvingar rätt till 50% av B:s kvarlåtenskap i arv från A. Skulle B:s kvarlåtenskap nu uppgå till exempelvis 1 000 000kr har arvingarna efter A fortfarande rätt till 50% av den totala behållningen, alltså 500´. Detta eftersom det är just andelen som är avgörande och inte det faktiska värdet eller den specifika tillgången. 

Utfallet i ditt scenario

När en av makarna avlider sker som sagt först en bodelning. Man måste nämligen avgöra vad som tillkommer vilken make, eftersom äktenskapet har ”knutit samman” makarnas förmögenheter. Lite bildligt kan man säga att man måste knyta isär dem innan man kan reda ut arvsfrågan. Här kommer äktenskapsförordet in i bilden. När man sedan har avgjort vad som tillkommer dödsboet har man en arvsmassa efter den avlidne. Denna ska fördelas och här blir testamentet aktuellt. Värt att komma ihåg är att särkullbarnet du nämner kommer att kunna begära ut sin andel redan här.  

Testamentet säger att den efterlevande maken ska erhålla all den avlidnes egendom med fri förfoganderätt. Vad testamentet och äktenskapsförordet får som gemensam effekt här är att äktenskapsförordet dikterar vad som kommer utgöra tillgångarna som tillfaller dödsboet och sedan går över till efterlevande make. Hade inte äktenskapsförordet funnits hade andelen som utgör efterarvet efter den först avlidne maken varit annorlunda, och den arvinge som nämns i testamentet hade haft en helt annan arvsrätt framför den efterlevande maken eftersom den inte hade varit begränsad till endast laglotten. När sedan den andre maken avlider måste man först reda ut vem som är arvsberättigad till efterarvet efter den först avlidna maken. När den delen har försvunnit från den totala förmögenheten hos den senare avlidne ska den senare avlidnes arvsmassa (totala tillgångar – efterarv = arvsmassa) också fördelas. 

Om det vid den andra makens död endast finns arvtagare till en av makarna kommer dessa att få ärva allt, se 3 kap. 8 § ÄB. Detta kan få effekten att det särkullbarn som nämns i din fråga får ärva allt, såväl efterarvet från sin förälder som arvet efter den sist avlidna maken. Saknas helt arvingar tillkommer arvet, i avsaknad av ett testamente, allmänna arvsfonden, se 5 kap. 1 § ÄB

Som du ser är det en snårig process, men jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du skulle ha några följdfrågor får du gärna kontakta mig på: Daniel.Hogman@lawline.se

Vänligen,

Daniel HögmanRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”