Äger arbetsgivaren upphovsrätt till material skapat på fritiden?

2019-03-31 i Immaterialrätt
FRÅGA
Hur långt sträcker sig ett företags möjlighet att erhålla rätten för ideér och fritidsprojekt som inte infaller under arbetstid? Jag programmerar och på fritiden hjälper jag till att arbeta på "open source projects", dvs gemensamma gratisprogram för alla att använda gratis.När jag visade min chef vad jag bidragit med på fritiden var hans första kommentar "företaget äger det där".Det har absolut inga konflikter med företagets intressen i den mening att inget jag gör konkurrerar med företaget.I mitt anställningsavtal står följande:[Företaget] erhåller genom detta avtal äganderätten och den exklusiva förfoganderätten till alltmaterial och alla resultat som [Undertecknande] framställer i anställningen. [Undertecknande] har inte rättatt för egen räkning utnyttja angivet material eller resultat under anställningen och efteranställningens upphörande, om ej skriftligen överenskommet. Jag undrar även hur långt begreppen material och resultat kan dras.Äger de t.ex. alla bilder jag redigerar på fritiden för att det även är en av mina arbetsuppgifter på jobbet?Måste det ens vara jobbrelaterat, eller äger det allt material och/eller resultat jag skapar? Vad innebär "i anställningen?"Jag har flexibla arbetstider, så kan jag då välja när jag är i tjänst eller betyder det att jag alltid är i tjänst?Äger jag mina tankar och ideér? Jag har läst att företag i USA lagt beslag på anställdas ideér som det förmedlat till vänner på fritiden.Vad gäller i mitt fall?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

Den lag som främst är tillämplig i ditt fall är upphovsrättslagen (lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Jag kommer i det följande att först redogöra för vad som gäller i fråga om datorprogram, därefter vad som gäller för övrigt material.

Datorprogram är specialreglerat i upphovsrättslagen

I 40 a § URL stadgas att upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats. Bestämmelsen har sin motsvarighet i det EU-rättsliga direktivet 2009/24/EG om rättsligt skydd för datorprogram, det s.k. datorprogramsdirektivet. Enligt direktivet ska en arbetsgivare ha ensamrätt att utöva de ekonomiska rättigheterna till ett datorprogram som tagits fram av en arbetstagare som ett led i vederbörandes arbetsuppgifter, eller efter anvisningar från arbetsgivaren. Det finns ännu inte någon praxis från EU-domstolen när det gäller tolkningen av bestämmelsen.

De svenska bestämmelserna går i viss mån längre än den tvingande ordning direktivet föreskriver. Direktivet föreskriver en exklusiv nyttjanderätt till förmån för arbetsgivaren, medan de svenska bestämmelserna innebär en övergång av rättigheterna. I direktivet regleras endast arbetsgivarens rätt till de ekonomiska rättigheterna knutna till verket (jfr 2 § URL). I direktivet nämns inget om de ideella rättigheterna (jfr 3 § URL). Enligt de svenska bestämmelserna övergår även de ideella rättigheterna på arbetsgivaren. Den ideella rätten är t.ex. rätten att bli namngiven som upphovsman.

För bestämmelsens tillämpning krävs att programmet tillkommit som ett led i arbetsuppgifterna eller efter instruktion av arbetsgivaren. I förarbetena ges inte någon direkt ledning i frågan om hur gränserna för tillämpningsområdet ska dras och i slutändan är det upp till EU-domstolen att närmare tolka bestämmelsens innebörd. Tills så har skett får rättsläget anses oklart. Av förarbetena till den svenska bestämmelsen konstateras dock att datorprogram som tillkommit mer som en tillfällig biprodukt än som en naturlig följd av arbetsuppgiftens omfattning, inte är avsedda att omfattas (prop. 1992/93:48 s. 119).

Bestämmelsen om upphovsrätten till datorprogram är dispositiv, vilket innebär att annat kan avtalas än vad som står i lagen. I ert fall finns det ett generellt avtal er emellan, dock torde det inte vara mindre långtgående. För dig innebär det att ett datorprogram som du skapar i anställningen, eller efter instruktion av arbetsgivaren, tillfaller arbetsgivaren.

Om verk skapade i anställningen

Som redan berörts enligt ovan finns det ett avtal mellan dig och arbetsgivaren om att företaget erhåller äganderätten och den exklusiva förfoganderätten till allt material och alla resultat som framställs i anställningen.

Bestämmelsen är till för att utgångspunkten annars är att den som skapar ett verk också har upphovsrätten (jfr 1 § URL). Ett avtal om immateriella rättigheter blir allt vanligare och är en god idé för att minska tvister om vem som har upphovsrätten till material en arbetstagare skapat i tjänsten.

Både vad gäller datorprogrammet och bilder eller annat material du skapat, krävs att det skett i tjänsten. Exakt hur "i tjänsten" ska avgränsas kan i många fall vara svårt, ännu svårare som i ditt fall när du har flexibla arbetstider. Det ska däremot inte tolkas så extensivt att du alltid anses vara i tjänst. Tyvärr är rättspraxis väldigt sparsam med rättsfall som behandlar området. Ytterst, för det fall att du och din arbetsgivare inte kan komma överens, blir det en domstol som får avgöra om du anses ha varit i tjänst eller ej. Sådant som kan användas till ledning för om du varit i tjänst är givetvis om det skett under arbetstid (för det fall att du exempelvis arbetar 8-16 och har framställt verket under den tiden, är det mycket som talar för att det skett i tjänsten). För dig som arbetar hemifrån och har flextid kan det vägas in om du t.ex. använt en dator som arbetsgivaren bekostat; då kan det argumenteras för att du varit i tjänst. Arbetsgivaren äger däremot ingen rätt i bilder eller annat material du skapar på din fritid; avgörande blir enligt ovan om skapandet skett i tjänsten.

Angående din fråga om tankar och idéer så går det i princip inte att få upphovsrätt till en idé. Det innebär dels att du inte har upphovsrätt till idén, och inte heller arbetsgivaren. Det är först då du skapar något som ett upphovsrättsligt skydd inträder. Och det är först då arbetsgivaren eventuellt kan göra anspråk på materialet (om det skett i tjänsten). Specialbestämmelser finns dock om uppfinningar för vilka patent kan vara aktuellt; som jag förstår din fråga avser det inte så exklusiva idéer (uppfinningar) att det blir aktuellt i ditt ärende.

Sammanfattning och råd

I ditt fall blir avgörande om du skapat ett verk inom tjänsten eller ej. Exakt hur "i tjänsten" ska avgränsas är svårt och får avgöras från fall till fall. I ditt fall som har flextid blir det ännu svårare. Sådant som skulle kunna tala för att det skett i tjänsten är om det skett för tid du fakturerat arbetsgivaren eller att du använt arbetsgivarens utrustning (t.ex. en dator som arbetsgivaren betalt).

Min rekommendation i ditt fall är att du informerar arbetsgivaren om att det material du skapat har skett på din fritid och inte i tjänsten, varför arbetsgivaren inte äger någon rätt till materialet. För det fall att du och arbetsgivaren inte kan enas rekommenderar jag att du bokar tid med en jurist på Lawlines juristbyrå som kan företräda dig för det fall att det blir en rättslig tvist av ärendet. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Immaterialrätt (736)
2019-07-20 Vad gäller vid bearbetning av affischer?
2019-07-19 Trycka citat från låttexter på tröjor i kommersiellt syfte
2019-07-19 Får man måla av någons tavla för privat bruk?
2019-07-18 Rätt att trycka en tröja med annans bild?

Alla besvarade frågor (71226)