Efterarvsrätt vid underskott i boet vid den först avlidnes död

Question

Kvinna nyligen avlidit. Inga barn. Syskon som ärver henne. Änka sedan 1957. Avlidne maken hade son från tidigare äktenskap i Finland. Bouppteckningen hittad. Boets tillgångar 3000 kr(mest möbler endast 500 kronor). Skulder 3900 kr. Boets underskott 900 kr. Den nu avlidna kvinnan fick kämpa hårt för att betala begravningen. Är den sonen att betrakta som efterarvinge idag och ska kallas tillbouppteckningen?

Answer 1

Hej,

Din fråga kan besvaras med hjälp av arvsrättsreglerna som återfinns i ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Även bodelningsreglerna som återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB), se https://lagen.nu/1987:230 får betydelse.

Din fråga aktualiserar det som juridiskt sett kallas ett särkullbarns efterarvsrätt. För att kunna besvara denna fråga får vi först se till bodelningsreglerna för att på så sätt kunna besvara ifall där finns ett anspråk överhuvudtaget. Att bodelning ska ske vid någons död stadgas i 9 kap 1§ ÄktB och att det är makarnas giftorättsgods (enligt 7 kap 1-2 §§) som ska ingå i denna framgår av 10 kap 1§ ÄktB. Man lägger då ihop vardera makes giftorättsgods (med avdrag för skulder var för sig) och vid delningen så får vardera make hälften av det sammanlagda giftorättsgodset (11 kap 3§ ÄktB). Det är sedan denna del (tillsammans med eventuell enskild egendom som ej medtagits i delningen) som utgör denna makes kvarlåtenskap. Det är sedan denna kvarlåtenskap som blir föremål för arv. Denna ärvs av maken enligt 3 kap 1 § ÄB. Dock är det så att som i ditt fall då den avlidne maken har ett barn som inte är den efterlevande makens barn har detta barn rätt att få ut sin laglott (hälften av arvslotten). Dock var det ju så i ditt fall att boet hade ett underskott varför det överhuvudtaget inte fanns någon kvarlåtenskap att få laglotten ur. Hade egendom funnits upp till ett värde om max 4 basbelopp hade den även tillfallit makan enligt 3 kap 1 § 2st och sonen hade då fått efterarvsrätt motsvarande sin arvslott.

Dock är det så att om särkullbarnet inte får ut sitt arv enligt 3 kap 1§ ÄB eller avstår detsamma enligt 3 kap 9§ ÄB har han en rättighet i 3 kap 2§ ÄB. Denna bestämmelse säger att arvsberättigade till den först avlidne maken (sonen) har arvsrätt till hälften av den efterlevande makens bo. Denna paragraf säger att hälften eller annan kvotdel beroende på den efterlevande makens arv efter den först döende maken i förhållande till dennes sammanlagda egendomsmassa ska ligga till grund för anspråket. Om nu inte den efterlevande ärvde något torde inte detta anspråk kunna göras gällande. Men här vet vi ju inte ifall ett arv har skett eller inte. Det sägs ju att det är boet som gör ett underskott men skulle det vara så att mannen hade egendom och kvinnan skulder så att det förelåg ett arv från mannen men att det inte räckte för att täcka kvinnans skulder så har det ju skett ett arv och då finns det ett efterarvsanspråk.

Dock ska även den i detta fall viktiga bestämmelsen i 3 kap 4§ ÄB nämnas. Denna bestämmelse säger att om värdet i den efterlevande makens bo överstiger det värde som förelåg vid den först avlidne ska denna ökning undantas om den beror på arv, gåva, testamentering eller förvärvsarbete. I ditt fall så skall ju all egendom undantas om inget arv skedde makarna emellan och om ökningen av boets värde beror på något av ovanstående. Detta eftersom det tidigare förelåg ett underskott.

Jag hoppas jag inte har rört till det för dig men det är lite besvärliga regler det här. Det svåra ligger i att vi inte vet hur fördelningen såg ut mellan makarna vid den först avlidnes (kvinnans) död. För om vi skall kunna räkna ut ett efterarvsanspråk behöver vi veta hur stor del av den efterlevande makens egendom kvarlåtenskapen från den först avlidne utgjorde (kvotdel).

Din andra fråga om sonen ska kallas till bouppteckningen har att göra med om han kan anses vara dödsbodelägare eller inte. Enligt 18 kap 1§ 3st. samt 20 kap 2§ ÄB skall han kallas om han har ett anspråk.

Med vänlig Hälsning