Lawline svarar
Ett skuldebrev (revers) utfärdas och tillställs ofta borgenären vid penninglån (försträckning) och utgör ett fordringsbevis, liksom ett medel för att underlätta överlåtelser av fordringar. Särskilda regler härom återfinns i Lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL) [ se http://lagen.nu/1936:81 ].
SkbrL innehåller bl.a. bestämmelser av allmän karaktär om t.ex. platsen där betalning skall ske, valuta och förfallodag. Emellertid finns inga regler som innebär ett absolut krav på att en ränta skall löpa å det belopp som skuldebrevet avser eller att en viss räntesats måste stadgas på skuldebrevet för att handlingen skall äga giltighet. Du måste sålunda – i motsats till vad du fått höra – inte ange någon räntesats för att det skuldebrev som du avser upprätta skall bli giltigt.
I 6 § SkbrL återfinns en hänvisning, enligt vilken ränta på grund av skuldebrev skall regleras av Räntelag (1975:635) (RL) [ se http://lagen.nu/1975:635 ]. Av sistnämnda lag, som i huvudsak är dispositiv (d.v.s. gäller i den mån parterna inte överenskommit annat), följer att ränta som huvudregel inte utgår för tid innan en fordran förfaller till betalning (2 § 1 st.). Det sagda innebär att du inte behöver skriva på skuldebrevet att ingen ränta skall utgå å det försträckta beloppet. En låntagare är nämligen endast skyldig att betala ränta, om denne utfäst sig att göra detta (förutsatt att skulden betalas i rätt tid).
Sammantaget innebär reglerna i SkbrL och RL att du kan utelämna en räntesats på ditt skuldebrev, utan att handlingen förlorar sin giltighet och utan att någon skyldighet för gäldenären att erlägga ränta uppstår.
Lycka till!
