Tvesala (lös egendom)

2010-02-01 i Avtal
FRÅGA
Hej, Vad händer om A säljer sin båt till två stycken ( B och C ) i följande situationer? B har köpt båten först 1. A har sålt båten till B och C - Ingen har den i sin besittning men nu gör båda anspråk hos A 2. A sålde båten först till B och sedan till C. Nu har C hämtat ut båten. Vilka lagar och paragrafer används i ett sådant problem?
SVAR
Hej

Angående problematiken med s.k. *tvesala*, finns ett ålderdomligt stadgande i HB 1:5 som lyder: "_Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, [och böte tio daler,] och den behålle godset, som först köpte_."

Detta innebär för det +första fallet+, att den av B och C som *först köpte* båten, d.v.s. slöt ett köpeavtal med A, har bäst rätt till båten så länge den finns kvar hos A. Att uppsåtligen lämna ut båten till fel person torde medföra straffrättsligt ansvar för A (olovligt förfogande, se BrB 10:4).

Den av B och C som inte får rätt till båten, d.v.s. som sist slöt köpeavtal med A, har *rätt till skadestånd* enligt reglerna om säljarens s.k. hemulsansvar (även kallat *rättsligt fel*, se 41 § KöpL).

I den +andra situationen+ gäller följande: Har båten traderats till C, d.v.s. kommit i C:s besittning, har denne sakrättsligt skydd mot B, under förutsättning att C var i *god tro* vid såväl avtalstecknandet som vid besittningsövergången (2 § lagen om godtrosförvärv av lösöre). C har alltså bäst rätt till båten, trots att det var B som i obligationsrättslig mening köpte båten först. C anses vara i god tro _"endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen"_ (2 § 2 st lag om godtrosförvärv av lösöre).

Om det kan konstateras att C gjort ett godtrosförvärv (d.v.s. besittning + god tro) har emellertid B *rätt att lösa båten* av C (5-7 §§ lag om godtrosförvärv av lösöre). B torde även kunna rikta ett *skadeståndskrav* mot A, eftersom A inte kan leverera någon båt och således inte uppfylla sin del av avtalet (jfr 27 § KöpL om skadestånd p.g.a. säljarens dröjsmål). Om A redan från början varit inställd på att "lura" B genom att lämna ut båten till C, torde ett skadeståndsanspråk även kunna grundas på regeln om *ogiltighet* p.g.a. svek (30 § AvtL). A ansvarar då även i straffrättsligt hänseende för bedrägeri (BrB 9:1).

_*Länkar*_
Handelsbalken (HB): här
Lag om godtrosförvärv av lösöre: här
Köplag (KöpL): här
Avtalslag (AvtL): här
Brottsbalken (BrB): här

Med vänliga hälsningar
Linus Jonson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll