Laglottsskydd

min far dog min mor bor kvar i det helt skuldfria huset kan hon sälja det till mig billigt utan att mina två brödrar kan kräva arvsrätt när mor dör? Mvh Lasse

Lawline svarar

Hej,



En försäljning till uppenbart underpris har i praxis i olika situationer kommit att betraktas som gåva. Sker försäljningen till sådant uppenbart underpris kan transaktionen alltså komma att betraktas som en gåva vilket i sin tur aktualiserar olika regler vad det gäller arv.



Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB), den hittar du https://lagen.nu/1958:637.

Utgångspunkten är att arvlåtarens kvarlåtenskap fördelas lika mellan dennes barn (arvslott). En bröstarvinge har alltid rätt att vid arvlåtarens död begära ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av det som enligt lag tillkommer honom i arv (arvslott). Om arvlåtarens egendom tex är borttestamenterad måste bröstarvingen dock begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott

En bröstarvinge som fått egendom testamenterad till sig eller fått förskott på arv är skyldig att avräkna detta på sin laglott.

Laglottsreglerna utgör ett skydd för bröstarvingar så att de ej skall kunna göras arvslösa.



I 6:1 § ÄB stadgas att vad arvlåtaren gett en bröstarvinge under sin livstid skall avräknas som förskott på dennes arv om inte annat föreskrivits eller framgår. Vill man inte att gåvan skall ses som förskott på arv kan man alltså föreskriva annat

Om gåvan skall avräknas som förskott skall arvlåtarens kvarlåtenskap ökas med förskottets värde då arvslotternas och därmed också laglotternas storlek bestäms.



I 7:4 § ÄB finns det s.k förstärkta laglottsskyddet. Här regleras de situationer då arvlåtaren gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att jämställa med testamente. Dvs då gåvan i praktiken har samma funktion som om arvlåtaren istället testamenterat bort egendomen.

Två olika typer av gåvor omfattas av 7:4 § ÄB, dels gåvor som ges kort tid innan givaren dör och dels gåvor där givaren behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen. Typiskt är att givaren inte gör någon egentlig ekonomisk uppoffring medan denne fortfarande lever.



Om regeln i 7:4 § ÄB är tillämplig, kan gåvomottagaren, om inte särskilda skäl talar mot det, bli återbäringsskyldig till ett belopp motsvarande bröstarvingarnas laglott då laglotten då ska beräknas som att gåvan aldrig givits.



Med vänlig hälsning

Hanna RehnRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Laglott? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000