Bröstarvingars godkännande av testamente
Bakgrund
Bröstarvigarna har tidigare godkännt ett testamente gällande deras frånskilda fader som de senaste åren levt i ett nytt samboförhållande.
Fadern har nu avlidit. Enligt \"det godkännda\" testamentet har sambon rätt att med fri förfoganderätt erhålla lägenheten. Först efter hennes död skall bröstarvingarna erhålla nämda lägenhet eller eventuell avkastning från denna. Lägenheten skall nu säljas.
Frågor
1. Kan man utan kompensation, på detta sätt, avtala bort laglotten?
2. Måste bröstarvingarna vänta på sin laglott, eller vad som är kvar av denna, till dess även sambon avlider?
3. Då testamentet undertecknades bringades bröstarvingarna i den uppfattningen att det endast var ett papper som berättigade sambon att bo kvar så länge hon ville. Om så ej är fallet finns det något sätt att betrida testamentet?
Lawline svarar
Hej,
Utgångspunkten är att sambor ej ärver varandra enl. ÄB se https://lagen.nu/1958:637 . Istället är det barnen som ärver allt efter sin förälder när det ej finns någon efterlevande make, tex när föräldrarna är skilda. Däremot finns möjlighet enl. SamboL se https://lagen.nu/2003:376 för efterlevande sambo att begära bodelning av samboegendomen senast när bouppteckningen förrättas enl. 8§ SamboL. Samboegendomen utgörs av den gemensamma bostaden och bohaget enl. 3§. Enl. den sk lilla basbeloppsregeln har kvarlevande sambo alltid rätt att få ut så mycket av samboegendomen att det motsvarar två gånger prisbasbeloppet 18§.
För att sambo ska tillerkännas arvsrätt utöver detta måste ett testamente upprättas. Bröstarvingarna får då endast rätt till sin laglott vilken utgörs av hälften av arvslotten, dvs. hälften av vad barnen skulle fått om inget testamente fanns 7:1§ ÄB. Enl. 17:2§ ÄB kan arvinge avsäga sig sin rätt till arv genom godkännande av testamente. Bröstarvinge har dock enligt samma paragraf alltid rätt till sin laglott om han inte vid avståendet erhållit skäligt vederlag. Det går alltså inte att avtala bort laglotten helt utan ersättning. En annan sak är att bröstarvinge efter inträffat dödsfall har möjlighet att avstå från sin laglott helt utan vederlag enl. 3:9§ ÄB. Bröstarvingen får då rätt att ta del i den efterlevande makens bo enl. 3:2§ ÄB. Att observera är att dessa bestämmelser till sin ordalydelse tar sikte på makar.
Om skäligt vederlag inte mottogs vid godkännandet av testamentet kan bröstarvingarna påkalla jämkning i testamentet för att utfå sin laglott. Detta måste göras inom sex månader efter det att bröstarvinge fick del av testamentet i enlighet med 14 kap. I 14:4§ stadgas att arvinge som har godkänt testamentet inte behöver delges vilket innebär att bröstarvinge här på egen hand måste bevaka sin rätt. Sker inte jämkningsinvändning i tid måste bröstarvingarna vänta tills även sambon avlidit innan de kan utfå sin laglott.
Reglerna om testamentes ogiltighet finns i 13 kap. ÄB. Jag uppfattar frågan som att bröstarvingarna ansett sig ha missuppfattat alternativt blivit missledda kring vad de godkände. Det fall att någon som godkänt testamentet missuppfattat eller blivit vilseledd kring dess innehåll omfattas inte av reglerna i 13 kap. ÄB. Om en avsägelse gjorts långt i förväg och förmögenhetsförhållandena sedan ändrats bör man kunna angripa avsägelsen med hjälp av en analog tillämpning av 36§ AvtL. Möjligen skulle man då även kunna använda 36§ AvtL för att angripa avsägelsen pga missuppfattningen/vilseledningen. Det kan dock bli svårt att bevisa att bröstarvingarna blivit vilseledda och det är svårt att säga om man skulle vinna framgång med ett sådant angripande.
Med vänlig hälsning,
