Bodelning & arvskifte vid testamente.
Hej jag har en fråga.
Att det kan ha sina risker med att vara jakträttsinnehavare och ha inbitna jägare som närmaste vänner blev Gustav E. varse under sitt femtioförsta levnadsår. Under en initialt synnerligen lovande älgjakt blev Gustav E. själv träffad och avled omedelbart av skottskadorna. Gustav E. var under sin livstid gift med Jeanette E. De båda hade de gemensamma barnen Karolina, Linda, Måns och Nils, och Gustav hade en son i ett tidigare äktenskap, Otto. Ingen av de nämnda stod dock Gustav så nära som släktingen Nimrod, hans mosters son. Nimrod var nämligen mycket jaktintresserad och inte, såsom barnen och Jeanette, vegetarian. När Gustav avled hade han 478 000 kr. i giftorättsgods och skulder uppgående till 60 000 kr. Jeanette hade giftorättsgods motsvarande 423 000 kr. Att Nimrod intog en särställning i Gustavs liv visade sig inte minst genom att Gustav hade upprättat ett testamente i laga ordning, enligt vilket \"Nimrod, min käraste släkting, skall få allt.\"
Förrätta bodelning och arvskifte efter Gustav under förutsättning att alla parter yrkar sin fulla rätt enligt lag.
Apprepå han vill skänka allting till sin Mosters son, så blir det lite knepigt.
Lawline svarar
Hej,
Genom ett testamente har varje person som fyllt 18 år rätt att disponera över sin kvarlåtenskap. Man har som huvudregel full frihet att testamentera sin egendom till vem man vill. Det finns dock en arvsordning som måste följas då det finns motstående intressen vid testamentet;
1. Efterlevande makens basbeloppsskydd, vilket regleras i 3 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2.
2. Arvingarnas laglottsskydd, vilket regleras i 7 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1.
3. Testamentstagarna
Den disponibla kvoten man har att förfoga över i testamentet är arvlåtarens kvarlåtenskap minus eventuella laglotter. Vi får alltså börja med att se vad som är G.E:s kvarlåtenskap.
Enligt 7 kap 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1, räknas alla egendom som inte är enskild egendom som giftorättsgods. Av 9 kap 1§ Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1, framgår att makarnas egendom ska fördelas genom bodelning vid äktenskapets upplösning. Enligt 10 kap 1 § Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1, ingår giftorättsgodset i bodelningen. 11 kap Äktenskapsbalken, https://lagen.nu/1987:230#K11P1S1, reglerar mer specifikt hur man räknar ut makarnas andelar i boet. Kort sagt kan man säga att man drar av makarnas skulder från deras giftorättsgods, lägger samman det som återstår och delar på hälften. (Det är något andra regler när skulden hänför sig till ena makens enskilda egendom.)
G.E J.E
Giftorättsgods: 478 000:- 423 000:-
Skulder: - 60 000:-
Summa: 418 000:- 423 000:-
418 000:- + 423 000:- = 841 000:-
841 000:- / 2 = 420 500:-
G.E:s kvarlåtenskap är alltså 420 500:-
Prisbasbeloppet för inkomståret 2009 är 42 800:-. Enligt 3 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2, har den efterlevande maken rätt till ett belopp av 4 gånger prisbasbeloppet. I denna summa räknar man in det belopp som den efterlevande maken har kvar efter bodelningen. Ett testamente är ogiltigt i den mån den inskränker på denna rätt. För inkomståret 2009 är basbeloppsskyddet 171 200:-, då J.E erhåller 420 500:- i bodelningen överstigs basbeloppsskyddet och regeln får därför ingen inverkan på testamentet.
Den andra intresset som ska tillgodoses innan man fördelar den kvarvarande egendomen efter testamentet är bröstarvingarnas rätt till laglott. Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1, utgör laglotten halva arvslotten. I 2 kap 1 § 2 st Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K2P1S2, står det att arvlåtarens barn taga lika lott. Av detta framgår att arvslotten är kvarlåtenskapen delat på antalet arvingar.
Barnens arvslott blir alltså 420 500:- / 5 = 84 100:- .
Laglotten blir hälften, dvs. 84 100:- / 2 = 42 050:-.
De sammanlagda laglotterna blir då 5*42 500:- = 210 250
G.E:s disponibla kvot = 420 500:- minus 210 250:- = 210 250:-
Sammanfattningsvis:
J.E – erhåller 420 500:- i bodelningen
Barnens laglott uppgår till 42 500:- vardera
Det återstår således 210 250:- som ska tillfalla testamentstagaren N-d.
Det bör påpekas att varje bröstarvinge måste själv, för att utfå sin laglott, kräva jämkning av testamentet. Det räcker inte att ett av barnen gör det, utan vart och ett av barnen får själv begära jämkning för egen del. Detta framgår av 7 kap 3 § Ärvdabalken, https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Jämkning måste påkallas inom sex månader från det att bröstarvingen fick ta del av testamentet, annars förlorar man rätten till laglott.
Med vänlig hälsning
