Lawline svarar
Det du syftar på brukar man kalla för ett blandat fång. En del av transaktionen är benefik medan resten är onerös, dvs vederlag utgår genom att din son övertar lånet. När det gäller blandade fång av fastigheter så bedöms de skattemässigt enligt den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Principen, som regleras genom praxis (RÅ81 1:29), innebär att om någon del av fånget är benefikt, det vill säga om vederlaget understiger fastighetens värde, så behandlas hela fånget som benefikt. Viktigt att komma ihåg är dock att kriterierna för gåva, i form av bland annat gåvoavsikt, fortfarande måste vara uppfyllda. Gåvoavsikt brukar dock kunna presumeras när överlåterlsen sker mellan närstående. I det här fallet kommer således hela fånget skattemässigt att behandlas som en gåva. Enligt kontinuitets principen (i 44kap 21§ inkomstskattelagen som du hittar http://www.lagen.nu/1999:1229#K44 ), innebär detta att ingen beskattning sker hos givaren medan gåvotagaren inträder i givarens skattemässiga situation och således övertar dennes omkostnadsbelopp (anskaffningsutgift plus eventuella förbättringsutgifter) vid en eventuell framtida försäljning. Vad detta belopp blir beror således av i vilken mån de upprustningar du nämner faller under vad som kallas förbättringsutgifter. Som huvudregel omfattas inte reparationer, med undantag av vad som i 45kap 12§ inkomstskattelagen (finns http://www.lagen.nu/1999:1229#K45 ) kallas förbättrande reparationer och underhåll. Vad som avses där är reparationer som hänför sig till beskattningsåret då avyttring, sker eller de fem tidigare beskattningsåren, och som har medfört att fastigheten vid avyttringen är i bättre skick än vid förvärvet. Här får man således räkna bakåt i tiden, från det beskattningsår då din son eventuellt avyttrar fastigheten till det beskattningsår då reparationerna gjordes. Din son kan mot bakgrund av dessa förutsättningar få ett omkostnadsbelopp som ligger mellan 300.000 och 500.000 kr.
Frågan om din sambo får avgöras enligt sambolagen (som du finner http://www.lagen.nu/2003:376 ). Enligt 23§ denna lag krävs sambos samtycke för att avhända sig egendom som utgör gemensam bostad. Om villan i nuläget utgör gemensam bostad för dig och din sambo krävs det således samtycke av denne för att fånget inte skall kunna angripas på denna grund. Det finns dock inget som säger att hon måste stå med i gåvobrevet. Den enda anledning jag kan komma på för att sambon skall stå med är ur bevissynpunkt rörande frågan om samtycke. Vad som utgör sambors gemensamma bostad regleras i 5§ sambolagen.
Lagfartkostnaden utgörs normalt av stämpelskatt och en expeditionsavgift på 825 kr. Benefika förvärv av fastigheter är dock ej skattepliktiga enligt 4§ i stämpelskattelagen (som du hittar http://www.lagen.nu/1984:404) tolkad motsatsvis. Förvärv som benämnts gåva men som sker mot övertagande av exempelvis skuldförpliktelser ses som benefika i denna lags mening om värdet av förpliktelsen understiger 85% av egendomens värde (5§ stämpelskattelagen). Så är fallet och din bror lagfartskostnader bör således begränsa sig till expeditionsavgiften på 825 kr. Lycka till!
Med vänlig hälsning
