Förhör och anhållande
Hejsan. Min syster har gjort sig skyldig till grovt bedrägeri medels urkundsförfalskning då hon tog ett lån i killen namn på 200.000 kr. Är nu polisanmäld och kallad till förhör, vad kommer ske? I brevet från polisen stod det att hon kommer delges misstanke om grovt bedrägeri medels urkundsförfalskning vid förhöret. Kan man bli anhållen vid förhöret? Eller kommer de bara berätta vad hon är misstänkt för, om hon inte vill säga ngt utan advokat vad sker då? Vad sker efter förhöret och vad kan man vänta sig för straff? Hur snabbt går ett sådant här ärende?.. Tack på förhand.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!
Enligt Rättegångsbalken (RB) 23 kap 9 § https://lagen.nu/1942:740#K23P9S1 är den som inte är anhållen eller häktad inte skyldig att kvarstanna längre än 6 timmar på förhör. Den som är misstänkt kan dock kvarhållas ytterligare 6 timmar på förhör om det är av synnerlig vikt för utredningen. Gripande, anhållande och häktning regleras i RB 24 kap https://lagen.nu/1942:740#K24. Om man vid förhöret finner skäl att anhålla någon, kan denna person gripas vid förhöret enligt RB 24 kap 7 § i väntan på anhållan av åklagaren. Åklagaren ska inför ett anhållande överväga om det finns andra medel än anhållande som är lämpliga, t.ex. att den misstänkta får reseförbud.
För att anhålla någon krävs enligt RB 24 kap 6 § att det ska finnas skäl för häktning. Om häktning inte kan komma att aktualiseras, ska anhållande i princip inte ske.
Förutsättningarna för häktning anges i 24 kap 1 §. Häktning enligt huvudregeln förutsätter misstanke på sannolika skäl att den misstänkte förövat brottet samt att det ingår 1 års fängelse eller mer i straffskalan. Detta uppfylls både för grovt bedrägeri, vars straffskala sträcker sig från 6 månaders fängelse till 6 års fängelse enligt Brottsbalken (BrB) 9 kap 3 § https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1 , samt urkundsförfalskning där straffskalan anger fängelse i högst 2 år enligt 14 kap 1 § https://lagen.nu/1962:700#K14P1S1 .
För sannolika skäl krävs att omständigheterna är sådana att misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad, misstanken måste bygga på konkreta fakta.
Vidare krävs att någon av häktningsgrunderna i RB 24:1 är uppfyllda för att anhållande ska kunna ske. Dessa tre är:
1. Flyktfara – risk för att den misstänkta avviker för att undandra sig straff
2. Kollusionsfara - risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning.
3. Recidivfara – risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet.
Eftersom anhållande ofta sker i ett tidigt skede av utredningen är det vanligast att kollusionsfara anges som anledning, eftersom man ofta inte hunnit förhöra parter och vittnen och säkra annan bevisning. När bevisningen är säkrad och det inte längre finns risk för kollusionsfara eller någon annan av häktningsgrunderna finns inte längre skäl för häktning, och således heller inte grund för anhållande. Anhållanden ska då genast hävas enligt RB 24 kap 10 §.
Ett anhållande är tidsbegränsat, den tredje dagen kl. 12 efter anhållandebeslutet ska en häktningsframställan göras om åklagaren vill gå vidare och häkta den misstänkte enligt RB 24 kap 12 § 1 st.
Den misstänkte är inte skyldig att besvara frågor vid förhöret.
Det är många olika omständigheter som kan inverka när straff ska bestämmas, bl.a. den misstänktes ålder (om under 21), tidigare brottslighet och brottslighetens straffvärde efter beaktande av försvårande och förmildrande omständigheter om sådana föreligger. När påföljd ska bestämmas utgår man vanligtvis från minimistraffet, t.ex. 6 månader för grovt bedrägeri och justerar sedan på grund av ovanstående omständigheter. Det är svårt att säga var man börjar när det gäller urkundsförfalskning, men eftersom grov urkundsförfalskning har ett minimistraff på 6 månaders fängelse enligt BrB 14 kap 3 § brukar urkundsförfalskning av normalgraden vanligtvis understiga detta.
När flerfaldig brottslighet föreligger brukar asperationsprincipen tillämpas vid bestämmande av påföljd vilket innebär att en gemensam påföljd bestäms. Det är svårt att uttala sig vilken påföljd som kan bli aktuell i detta fall när så lite är känt om omständigheterna.
Om straffvärdet för de två brotten hamnar under ett års fängelse föreligger en presumtion mot fängelse, då brukar istället villkorlig dom användas.
Det är tyvärr svårt att uttala sig om hur lång tid ett sådant här ärende kan ta.
Hoppas det var svar på dina frågor.
Vänligen
