Förskott på arv och förstärkt laglottsskydd

Question

Hej. Mina föräldrar har två gemensamma barn. Mig och min bror. Nu har mina föräldrar skänkt bort sin fritidsfastighet till min bror, hans fru och hennes yngre bror i tre lika delar. Detta har skett utan att jag har tillfrågats. Vi har nu inte längre någon kontakt med varandra.

Min fråga är vad som händer när våra föräldrar dör. Jag utgår från att den del av fastigheten som givits till min bror betraktas som förskott på arv, det finns ingenting skrivet i gåvobrevet om att det inte skulle vara det. Men hur ska man se på de delar som givits till hans maka och hennes yngre bror? Man kan ju tycka att åtminstone den del som min brors maka fått också borde ses som ett förskott på hans arv? Fritidshuset är värt runt 2 miljoner och såvitt jag vet har våra föräldrar inte några motsvarande tillgångar kvar efter gåvan.

Mvh

"Överkörd"

Answer 1

Hej och tack för din fråga!

Under ett arvskifte kan det framkomma att arvlåtaren givit vissa arvingar gåvor under sin livstid. Andra arvingar kan då ha uppfattningen att dessa gåvor bör beaktas vid fördelningen av kvarvarande egendom. Detta är något som lagstiftaren tänkt på och i vissa fall ska kvarlåtenskapens värde justeras för att inkludera värdet av gåvor som arvlåtaren givit under sin livstid. Det man här talar om är förskott på arv. 

Reglerna om förskott på arv är tydligast när det gäller gåvor till arvlåtarens barn. När det gäller gåvor som arvlåtaren givit till sina barn under sin livstid finns i Ärvdabalken (1958:637)(ÄB) 6 kap 1 § en presumtion för att de ska ses som förskott på arv. Om en bröstarvinge erhållit en gåva är han eller hon normalt sett skyldig att avräkna denna som förskott på den arvslott han eller hon erhåller vid förälderns död. Härav betraktas, precis som du säger, gåvan till din bror som förskott på arv och detta innebär att gåvans värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkningen av arvs- och testamentslotter, se ÄB 6 kap. 5 §. Dock finns ingen återbäringsskyldighet när det gäller förskott på arv vilket innebär att endast så stor del av förskottet kan läggas till kvarlåtenskapen som kan avräknas på förskottstagarens arvslott. 

Vid gåvor till andra arvingar än arvlåtarens barn gäller att sådana gåvor normalt sett inte ska avräknas som förskott på arv. För att sådana gåvor ska avräknas som förskott på arv krävs att arvlåtaren föreskrivit att så ska ske eller att det framgår av omständigheterna. Gåvorna till din brors fru och hennes yngre bror kommer således inte att anses vara något förskott på arv och kan därmed inte avräknas. 

Vid sidan av reglerna om förskott på arv finns regler om förstärkt laglottsskydd i ÄB 7 kap. 4 §. Det förstärkta laglottsskyddet innebär att en gåva - om den är att jämställa med testamente - som arvlåtaren givit under sin livstid, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet i den mån bröstarvingarna (barnen) inte kan få ut sina laglotter. För att reglerna om förstärkt laglottsskydd ska bli tillämpliga krävs att gåvan är att anse som given för dödsfalls skull. Om bestämmelsen i ÄB 7 kap. 4 § kan anses tillämplig ska marknadsvärdet av gåvan vid arvskiftet läggas till kvarlåtenskapen, vartefter laglotten beräknas genom att dela arvslotten på två. För att utfå laglotten krävs dock att bröstarvinge påkallar jämkning av gåvan enligt ÄB 7 kap. 3 §. 

Du skulle med andra ord kunna komma åt en del av gåvorna som givits till din brors fru och hennes yngre bror om reglerna om förstärkt laglottsskydd kan anses tillämpliga och du åberopar jämkning enligt ÄB 7 kap. 3 §. Men frågan som inställer sig är om gåvorna verkligen är att anse som givna för dödsfalls skull och dessutom kommer du endast att kunna få ut din förstärkta laglott (hälften av arvslotten) med hjälp av bestämmelserna i ÄB 7 kap. 4 §. 

Jag hoppas att detta varit till lite hjälp för dig och dina funderingar.
Vänligen,